Arbete – från brist till överflöd

En rapport från Warp Institute om den revolution av arbetsmarknaden vi är i inledningen av.

Av: Magnus Aschan

  Ladda ner rapporten som pdf

När alla kan arbeta med sin passion

Att alla ska kunna jobba med det man älskar, visst låter det som en fantasi? Det kan säkert ta många år att uppnå, men om vi bara spolar tillbaka bandet 150 år och tittar på folks arbetsvillkor då jämfört med idag kommer det i ett annat ljus.

Då jobbade över 50 procent inom jordbruket. Det räcker med att läsa Vilhelm Moberg för att förstå vilket fruktansvärt hårt och grymt liv det var. Idag är andelen cirka en procent som arbetar i jordbruk och dess binäringar. Ändå är inte 50 procent arbetslösa.

Vi är sysselsatta i en mängd nya jobb som för 150 år sedan skulle ha låtit som science fiction eller bara väldigt konstiga: controller, programmerare, webbdesigner, styrelseproffs, fritidspedagog, lastbilschaufför, raketforskare och pilot.

Ibland krävs det att vi tittar bakåt för att ha rätt perspektiv när vi tittar framåt. När vi ser på framtidens arbetsmarknad är det svårt att över huvud taget föreställa sig de nya jobb som kommer skapas, eller vifta bort dem som just science fiction eller konstiga.

Sedan den industriella revolutionen har vi i ökande grad jobbat under allt bättre villkor och mer med saker vi faktiskt vill arbeta med, inte bara för att vi måste få ihop till hyra och mat.

Men fortfarande är det en majoritet i nivå 4-länder som inte trivs med sitt jobb. Jämfört med vad de skulle tvingats jobba med för 150 år sedan är de flesta av dessa arbeten rena drömmen, men med ökad levnadsstandard har också våra krav ökat. Det är i grunden bra eftersom det driver utvecklingen framåt.

Vi ser nu hur vi i ökande grad kan skapa våra egna arbeten och jobba med det vi faktiskt älskar. Det är internet, digitalisering och globalisering som möjliggör detta. Med internet har en marknad med cirka fyra miljarder människor öppnats. Inom tio år kommer sju miljarder att vara uppkopplade.

Om du bland dessa fyra till sju miljarder människor kan hitta 1000 personer som är villiga att betala dig 100 kronor i månaden för det du gör, så kan du leva gott på det.

Ett exempel är bloggare. De specialiserar sig inom ett visst område, ofta väldigt smalt, och erbjuder det bara till prenumeranter. Baekdal har specialiserat sig på digitalisering av medier och Stratechery på strategisk analys av teknik ur ett affärs- och samhällsperspektiv.

Tusentals personer betalar dem 100 kronor i månaden. Jag är en av dem. Det hade inte varit möjligt bara för 20 år sedan. De hade varit tvungna att starta en tidning, skrivit en bok eller blivit föreläsare. Nu kan de hitta sina tusen prenumeranter bland över en miljard engelsktalande på internet.

De behöver inte heller kunna programmera, köpa en server eller skapa en egen betallösning. Webbsidor finns i färdiga mallar, behöver du en programmerare hittar du enkelt en på flertalet plattformar. Stora företag erbjuder billig tillgång till ett moln av servrar och ett företag som Stripe gör det möjligt för dig att ta betalt i över 150 länder i nästan alla världens valutor för några dollar i månaden.

Vad älskar du att göra? Vad är du intresserad av? Vad nördar du i? Bland fyra miljarder människor, kan du hitta några som är beredda att betala dig för att göra det?

Detta hade inte varit möjligt för 20 år sedan. Jag upprepar det, eftersom det är värt att påpeka hur ungt internet är. Hela tiden kommer nya plattformar där vi kan uttrycka oss, sälja tjänster och produkter.

Internet har redan skapat miljontals nya jobb, men framförallt är det en enorm kraft eftersom du kan hitta några som betalar dig för det du vill göra. Det måste inte vara tusen personer som betalar 100 kronor i månaden. Det kan vara lite vad som helst. Du kan försöka bygga ett nytt Amazon eller hyra ut getter.

Internet ger oss inte bara en helt ny enorm marknad, digitalisering och snabb teknikutveckling driver och möjliggör denna utveckling på flera andra sätt. Tillgången till utbildning ökar snabbt. Behöver du bli bättre på Photoshop för att göra lite snygga bilder? Det finns en kurs för det. Fel, det finns tusentals kurser för det. Flera av dem gratis. Ska du hålla en presentation? Gå en kurs hos Chris Anderson från TED. Det kostar 100 kronor.

Vi ser också hur artificiell intelligens kompletterar vår egen intelligens. Inte minst inom utbildning, där datorn förstår hur du lär dig och anpassar utbildningen efter det. Eller som matchar ihop dina kunskaper med en arbetsgivare i ett annat land.

Vad älskar du att göra? Vad är du intresserad av? Vad nördar du i? Bland fyra miljarder människor, kan du hitta några som är beredda att betala dig för att göra det?

Mathias Sundin, Ordförande stiftelsen Warp Institute

Om rapporten

Syftet med denna rapport är att visa på vilken utveckling som är möjlig. Den har inte syftet att vara heltäckande eller gå på djupet i olika frågeställningar, utan att visa på en positiv framtid och starta en diskussion om hur vi kan komma dit.

Om Warp Institute

Warp bygger världens största community för optimister. Vi ser på område efter område hur det som en gång var dyrt och svårt, som det var brist av, blir billigt och tillgängligt för många fler. Något som inte finns i bristvara, i alla fall inte Sverige och stora delar av västvärlden är optimism. Dubbelt så många svenskar ser negativt på framtiden, än som ser positivt på den.

Genom att samla minst en miljon optimister i ett globalt community vill vi dels göra världen mer optimistisk och visa allt som går åt rätt håll, det som Hans Rosling så pedagogiskt och roligt visade oss. Dels tror vi att det i en sådan samling människor kommer att uppstå väldigt spännande idéer. Dessa idéer vill vi hjälpa till att förverkliga.

Warp Institute är en stiftelse vars övergripande ändamål är att ge människor en positiv syn på framtiden och öka deras möjligheter att på olika sätt påskynda utvecklingen mot en bättre framtid.

Om rapportförfattaren

Magnus Aschan är journalist och skribent med över 20 års erfarenhet av it-branschen. Han har tidigare varit chefredaktör för TechWorld och Computer Sweden, nyhetsredaktör på den klassiska datortidningen MikroDatorn samt arbetat som it-chef och systemutvecklare.

Magnus har en filosofie kandidatexamen med engelska som huvudämne. Sedan 2016 leder han Teknikministeriet.

Kom i kontakt med rapportförfattaren på magnus@teknikministeriet.se.

Att skapa en arbetsmarknad

Idag är det få förunnat att jobba med sin passion. Många går till jobbet varje dag och utför sysslor de egentligen inte trivs med. Arbetet är enbart ett sätt att försörja sig.

De sysslor som de flesta trivs sämst med är de som är rutinmässiga och tunga. Det är just den typen av sysslor maskiner kan hjälpa oss med och utföra betydligt effektivare än oss.

Artificiell intelligens och robotar är outtröttliga, gör enbart fel om vi programmerat dem fel och är billiga i drift. Det innebär att de tjänster och produkter som kan utföras av dem kommer att sjunka i pris, vilket kommer oss som konsumenter till del.

Artificiell intelligens utvecklas i exponentiell takt och maskininlärning bygger på, som namnet antyder, att maskinen lär sig och bli bättre över tid. Ju mer den används, desto bättre blir den.

Det här kan ge oss en framtid där “dåliga” jobb försvinner och grundläggande varor och tjänster blir billigare än någonsin. I takt med att artificiell intelligens blir bättre, blir också våra liv bättre.

Vi har nu passerat fyra miljarder människor som är uppkopplade mot internet. Fler än någonsin har möjlighet att kommunicera, konsumera och producera med och till varandra. Internet är världens största arbetsmarknad och fortsätter att växa. Ytterligare miljarder människor står på tur att ansluta sig till infrastrukturen och de plattformar som binder ihop oss globalt.

Det globala nätet är mobilt och flexibelt. Redan idag finns arbetsteam som jobbar ihop men är utspridda över hela världen. Aldrig någonsin har det funnits möjlighet för fler att hitta andra som delar samma intresse, ser ett värde i det och göra det möjligt att jobba med sin passion.

Vare sig den tekniska utvecklingen eller den disruption som följer med den är en exogen kraft som vi människor inte har någon kontroll över.

Vi är alla ansvariga för att styra utvecklingen i de beslut vi dagligen tar som medborgare, konsumenter och investerare. Det är därför vi måste förstå möjligheterna och kraften i den tekniska utveckling som nu sker och styra den mot en framtid som återspeglar våra gemensamma mål och värderingar.

För att göra detta måste vi skapa en gemensam bild av hur tekniken påverkar våra liv och omformar våra ekonomiska, sociala, kulturella och mänskliga miljöer.

Dagens beslutsfattare är emellertid alltför ofta fångade i traditionellt linjärt tänkande, eller absorberade av de många kriser som kräver deras uppmärksamhet, för att tänka strategiskt kring den disruption och innovation som skapar vår framtid.

Vi måste höja blicken och forma en positiv framtid genom att använda tekniken till att sätta människor först och ge dem makten över sina egna liv.

Så skapar vi en framtida arbetsmarknad som överträffar allt vi sett historiskt och gör det möjligt för fler än någonsin att jobba med sin passion.

Magnus Aschan, Warp Institute

Inledning

Fler än någonsin kommer att kunna jobba med sin passion. Denna optimistiska framtidssyn på arbete är ingen utopi. Den är fullt möjlig. Den exponentiella tekniska utvecklingen är drivkraften som skapar helt nya förutsättningar i samhället, inte minst hur vi arbetar.

Men framtiden och den tekniska utvecklingen är inte deterministisk. Vi måste själva skapa den framtid vi vill ha och då är en optimistisk framtidssyn, där vi fokuserar på möjligheter och lösningar, helt avgörande för att lyckas.

En överväldigande majoritet av allt som står att läsa om framtidens arbetsmarknad i form av rapporter och artiklar från hela världen målar en dyster bild. I synnerhet om vi blandar in artificiell intelligens i den bilden. Robotarna kommer inte bara att ta våra jobb, de kommer att ta över hela planeten.

Det som möjligen skiljer i floran av dystopier är hur många procent av jobben som kommer att försvinna och inom vilka områden robotarna kommer att ersätta oss först.

Men den här bilden är inte sann. Framtiden är som sagt inte deterministisk, det är något vi tillsammans formar.

Om vi målar upp skräckscenarion och låser oss vid en föreställning av att artificiell intelligens enbart innebär ett hot, framtiden är dyster och kantad av problem, skapar vi inget annat än just problem för oss själva.

Den här rapporten lyfter istället fram de möjligheter tekniken ger oss. Möjligheter som ibland är bortom vår vildaste fantasi, precis som vi såg det som en fantasi för 20 år sedan att kunna tala med varandra, trådlöst, i högupplöst video gratis över hela världen.

Idag förstår vi den tekniska utveckling som gjort gratis världsomspännande videosamtal möjligt. Vi kan också se hur detta skapar helt nya möjligheter för arbete globalt och hur den exponentiella utvecklingen sträcker ut den här kurvan över tid och skapar ännu större möjligheter, där det världsomspännande mobila nätet, artificiell intelligens och plattformar gör det möjligt för fler än någonsin att hitta och arbeta med sin passion.

Men vad som händer sedan blir vision och spekulation. För när den tekniska utvecklingen buren av flera exponentiella kurvor både börjar gå spikrakt uppåt, korsas och multipliceras händer något som inte går att överblicka längre. Då tar utvecklingen kvantsprång som ingen kan förutse. Men precis då, vilket många forskare är relativt överens om är ganska snart, är det viktigare än någonsin att se möjligheter och använda tekniken konstruktivt.

Då, när kurvorna “warpar”, behöver vi redan ha skapat en vision som guidar oss till en gemensam positiv framtid. Det är just det denna rapport har som ambition att bidra med.

Syfte

Den här rapporten syftar till att beskriva hur den tekniska utvecklingen redan nu påverkar arbetsmarknaden, vilka nya jobb som skapats och vilka faktorer som bidrar till att detta hänt.

Men främst syftar den till att visa de åtgärder som krävs för att accelerera denna utveckling så att så många som möjligt kan ta del av framtidens arbetsmarknad.

Frågeställningar

De frågor denna rapport besvarar är:

Vilka möjligheter finns inom arbetsmarknaden och vilka trender kan vi se nu?

Vad möjliggör tekniken inom fem år?

Hur ser arbetsmarknaden ut på lång sikt?

Hur ser arbetsmarknaden ut på lång sikt?

Hur får vi denna positiva framtid inom arbete att komma tidigare?

Exponentiell utveckling

Vi lever nu i en värld av exponentiell utveckling. Men vi människor är vana vid linjärt tänkande, vilket skapar en ökad diskrepans mellan den värld vi lever i och vår förmåga att förstå och förutspå den.

Tänk dig att du tar 30 linjära steg. Du skulle räkna ett, två, tre, fyra, fem och så vidare. Efter 30 linjära steg har du hamnat ungefär 30 meter längre bort och de flesta av oss skulle kunna peka ut på ett ungefär hur långt det är. Men om du skulle ta 30 exponentiella steg, ett, två, fyra, åtta, sexton, trettiotvå. Var skulle du hamna på 30 steg då? Väldigt få ger det korrekta svaret. Det är en miljard meter bort, eller motsvarande 26 varv runt jorden.

Linjär kontra exponentiell tillväxt.

Den exponentiella kurvan är förrädisk för oss därför att den ser ut att öka i stort sett linjärt innan den sticker iväg. Kurvan “warpar”, ett nyckelbegrepp vi måste lära oss att förstå.

I diskrepansen mellan det linjära och exponentiella tenderar vi att överskatta förändringar på kort sikt och grovt underskatta dem på lång sikt.

Den exponentiella utvecklingen är direkt kopplad mot teknik och är i sig ingen ny företeelse. 1965 beskrev Gordon Moore denna utveckling i vad som nu är känt som Moores lag, där han observerade att antalet transistorer i en integrerad krets fördubblas ungefär vartannat år, vilket också skett.

Moores lag kan appliceras på uppkopplingshastigheter, lagringsutrymme, kamerasensorer och annan teknik som är central inom digitalisering. Detta ger att det som digitaliseras är föremål för exponentiell utveckling.

Från brist till överflöd

Den exponentiella utvecklingen påverkar hela samhället och digitaliseringen skapar i allt snabbare takt ett överflöd där det tidigare var brist. Några tydliga exempel är böcker, musik och film som genom digitala tjänster idag finns i överflöd.

Den här förändringen, från brist till överflöd, påverkar allt runt omkring oss. Även hur, när och på vilket sätt vi arbetar.

Stora samhällsförändringar, där den förändring vi är i inledningen av nu beskrivs som den fjärde industriella revolutionen, sker ryckvis och ibland ganska dramatiskt. Delar av samhället anammar ny teknik, nya system och processer mycket fort medan andra är långsamma till förändring. Detta kan skapa friktion och slitningar, men också fungera som inspiration och möjlighet till kunskapsutbyte mellan många olika delar av samhället.

För att förstå den omfattande förändring vi nu är inledningen av krävs först och främst nyfikenhet, kunskap och öppenhet för nya tankar och idéer. Den här rapporten tar sitt avstamp i förklaringen av den fjärde industriella revolution som agerar fond till den förändring vi ser i många delar av samhället, inte minst arbetsmarknaden.

Den fjärde industriella revolutionen

Vi står inför en teknologisk revolution som fundamentalt kommer att ändra sättet vi lever, arbetar och relaterar till varandra på. I dess skala, omfattning och komplexitet så kommer den här transformationen att vara olikt någonting mänskligheten har varit med om tidigare. Så beskriver Klaus Schwab, grundare och styrelseordförande för World Economic Forum, den så kallade fjärde industriella revolution vi nu är på väg in i.

Ingen vet med säkerhet hur denna revolution kommer att utvecklas, därför är det av största vikt att alla som påverkar och påverkas får kunskap och informerar sig om möjligheterna så att vi tillsammans kan skapa en så pass positiv utveckling som möjligt.

Den första industriella revolutionen, som främst involverade de Brittiska öarna, använde vatten och ångkraft för att mekanisera produktionen. Det här skedde från mitten av 1700-talet och hundra år framåt.

Den andra industriella revolutionen använde elektrisk ström för att skapa massproduktion och den tredje elektronik och informationsteknik för att automatisera produktionen.

Den fjärde industriella revolutionen bygger vidare på den tredje, den digitala revolution som pågått sedan mitten av 1900-talet, och karaktäriseras av den fusion av tekniker som suddar ut linjerna mellan det fysiska, digitala och biologiska.

Men det finns i huvudsak tre anledningar till att den transformation vi nu ser inte enbart representerar en förlängning av den tredje industriella revolutionen, utan är en ny distinkt fjärde: hastighet, omfattning och påverkan på system.

Den hastighet vi nu ser i form av olika genombrott saknar historiskt motstycke. När den nuvarande industriella revolutionen jämförs med tidigare ser vi att utvecklingen följer en exponentiell kurva, istället för linjär.

Utöver det påverkar denna transformation i stort sett alla industrier över hela världen. Tillsammans innebär det här både ett djup och en bredd av förändringar som genomgående påverkar hela system inom ledarskap, styrning och produktion.

Möjligheten för miljarder människor, sammankopplade via mobila enheter, med oöverträffad beräkningskraft, lagringskapacitet och tillgång till kunskap, är obegränsad.

De här möjligheterna multipliceras i kombination med tekniker som nu utvecklas i mycket hög takt, i första hand artificiell intelligens, men utöver det även robotik, miljarder sensorer i form av sakernas internet, självkörande fordon, 3d-skrivare, nano- och bioteknik, nya material, energilagring och kvantdatorer.

Redan nu finns artificiell intelligens överallt runt omkring oss och de flesta av oss använder tekniken dagligen, från självkörande fordon och drönare till virtuella assistenter och mjukvara som kan översätta eller placera investeringar.

Artificiell intelligens har gjort enorma framsteg de senaste åren, driven av exponentiell utveckling inom beräkningskraft och tillgång till datavolymer som vi för bara några år sedan såg som science fiction, och används för att ta fram nya mediciner och förutspå våra kulturella intressen.

Precis som tidigare revolutioner har den fjärde industriella revolutionen potential att öka globala inkomstnivåer och drastiskt förbättra livskvaliteten för människor över hela jorden.

Än så länge har de som haft råd och möjlighet att ha tillgång till den digitala världen haft störst nytta där tekniken skapat nya produkter och tjänster som ökat effektiviteten och bekvämligheten i våra liv. Beställa en taxi, köpa produkter, boka flyg, betala, lyssna på musik, se på film och spela spel är samtliga idag sysslor som kan göras på distans.

Vi ser hur den tekniska innovationen skapar ett enormt utbud där de långsiktiga effekterna är ökad effektivitet och produktivitet.

Kostnaderna för transport och kommunikation har redan minskat dramatiskt och kommer att fortsätta ner, logistik och försörjningskedjor är redan på väg att bli betydligt effektivare och kostnaden för handel minskar mycket kraftigt. Sammantaget öppnar det här upp nya marknader och driver ekonomisk tillväxt.

Digitaliseringen som jobbskapare

Automatisering och robotik ersätter arbetskraft i hela världsekonomin. På kort sikt skapar detta klyftor, men leder i förlängningen till att tekniken skapar en nettotillväxt av jobb som är både säkrare, mer belönande, produktiva och kunskapsintensiva.

Inom många industrier och länder existerade inte de jobb som idag är mest efterfrågade för 5-10 år sedan, och den här förändringstakten kommer att fortsätta öka. Enligt ett estimat från Världsbanken kommer 65 procent av de barn som går in i grundskolan nu att arbeta med saker som ännu inte existerar.

I en sådan extremt rörlig arbetsmarknad är förmågan att förutse och förbereda för framtida kunskaper och färdigheter, vilka jobb som väntas skapas och den aggregerade effekten detta har på arbetsmarknaden, kritiskt för affärsverksamheter, stat och individer att förstå och fullt ut dra nytta av.

Påverkan på företagen

För företagen är den accelererande innovationen, mängden och hastigheten på disruptiva tekniker svår att förstå eller förutse. De utgör en källa till konstant överraskning, även för de mest välinformerade. Det finns tydliga underlag som visar att den teknik som ligger till grund för den fjärde industrirevolutionen har stor inverkan på företag inom alla branscher.

På utbudssidan ser många industrier att införandet av ny teknik skapar helt nya sätt att leverera på befintliga behov men också väsentligt störa befintliga industriella värdekedjor och skapa helt nya produkter och tjänster.

Mest disruptiva är de agila, och ofta små, konkurrenter som, tack vare tillgången till globala digitala plattformar för forskning, utveckling, marknadsföring, försäljning och distribution, kan konkurrera med världsomspännande etablerade företag snabbare än någonsin genom att förbättra kvalitet, hastighet eller pris givet det värde som levereras.

Vi ser också stora förändringar på efterfrågesidan. Ökad öppenhet, ökat engagemang från konsumenterna och nya beteendemönster, vilka alltmer baseras på tillgång till mobilnät och data, tvingar företagen att anpassa hur de utformar, marknadsför och levererar produkter och tjänster.

En viktig trend är utvecklingen av teknikbaserade plattformar, grunden i delningsekonomin, som kombinerar både utbud och efterfrågan för att störa befintliga branschstrukturer.

Dessa teknikplattformar, som har mycket hög tillgänglighet, främst tack vare smartphones, samlar människor, tillgångar och data, vilket skapar helt nya sätt att konsumera varor och tjänster i processen. Dessutom sänker de hinder för företag och privatpersoner för att skapa välstånd. Plattformsföretagen växer snabbt och nya tjänster skapas kontinuerligt: allt från tvätt och shopping till försäkringar och resor.

Sammantaget finns det fyra huvudeffekter som den fjärde industrirevolutionen har på företagen: kundernas förväntningar, förbättring av produkter och tjänster, innovation i grupper och organisationsformer.

Kunden, oavsett om den är konsument eller ett företag, hamnar alltmer i ekonomins epicentrum och fokus för de allra flesta företag är att förbättra hur kunderna servas.

Fysiska produkter och tjänster förbättras med digitala funktioner som ökar deras värde och ny teknik gör tillgångarna mer hållbara och robusta, där data och analys används för att optimera hur de används och underhålls.

En värld av kundupplevelser, databaserade tjänster och optimering av tillgångar med hjälp av analyser kräver nya samarbetsformer, särskilt med tanke på hur snabbt innovation och disruption sker. Framväxten av globala plattformar och andra nya affärsmodeller innebär slutligen att talang, kultur och organisatoriska former måste omprövas.

Sammantaget tvingar den obevekliga övergången från enkel digitalisering, i form av den tredje industriella revolutionen, till innovation baserad på kombinationer av teknik, i form av den fjärde industriella revolutionen, att tvinga företagen omvärdera sin affärsverksamhet i grunden.

Företagsledare och ledande befattningshavare behöver förstå denna konstant föränderliga miljö, utmana verksamheten och gamla antaganden och obevekligt och kontinuerligt innovera.

En global och digital arbetsmarknad

I januari 2018 passerade antalet internetanvändare fyra miljarder och ökningen fortsätter. I västvärlden hade vi en stark tillväxt av antalet internetanvändare i början av 2000-talet. Efter 2004 har antalet användare fortsatt öka kraftigt från 54 procent till 81 procent 2018.

Men den verkligt starka tillväxten sker nu i första hand i Asien vilket påverkar internet i global skala. 2004 var 14 procent av planetens invånare uppkopplade mot internet, varav sju procent i utvecklingsländer, de som Hans Rosling beskriver som nivå 1, 2 och 3.

2018 är nästan hälften, 48 procent, av jordens invånare uppkopplade och 41 procent i utvecklingsländer. På 14 år har alltså antalet internetanvändare ökat från en knapp miljard till fyra miljarder. Denna globala och många gånger mobila uppkoppling skapar världens största arbetsmarknad och vi har bara börjat se dess potential.

Växande medelklass

En stor del av denna nya skara internetanvändare finns alltså i Asien och är en del av den kraftigt växande medelklassen, främst i Kina och Indien. 2009 bestod medelklassen globalt av cirka 1,8 miljarder människor. Av dessa fanns 664 miljoner i Europa, 525 miljoner i Asien och 338 miljoner i Nordamerika.

Även i Afrika, där medelklassen generellt inte vuxit lika kraftigt, har den ändå svarat för en påtagligt ökad inhemsk konsumtion i många länder. Försäljning av kyl- och frys, mobiltelefoner, tv-apparater och bilar har ökat markant i, i stort sett, alla afrikanska länder de senaste åren. Exempelvis har antalet bil- och motorcykelägare i Ghana ökat med 81 procent sedan 2006.

Den här expansionen fortsätter. Storleken på den globala medelklassen ökar från 1,8 miljarder 2009 till 3,2 miljarder 2020 och 4,9 miljarder år 2030 enligt prognos. Den största tillväxten på 66 procent står Asien för vilket motsvarar 59 procent av medelklass-konsumtionen i världen. Det kan jämföras med 2009 då samma siffror var 28 respektive 23 procent.

Den växande medelklassen är en kritisk ekonomisk och social aktör eftersom den har potential att fungera som en tillväxtmotor, i synnerhet i Kina och Indien, men även i Afrikanska länder söder om Sahara. Historiskt vet vi att just medelklassen ackumulerat kapital, oavsett om det handlar om fysiskt sådant som grödor, utrustning och boende eller humant som utbildning och hälsa, och skapat en solid grund för ekonomisk tillväxt genom att driva konsumtion och inhemsk efterfrågan.

Det som tillkommer nu är att denna nya medelklass även skapar både utbud och efterfrågan i den digitala ekonomin, som sträcker sig över hela jorden. Det handlar om allt från film och musik som Netflix och Spotify, till e-handel och ökad efterfrågan på resor till exotiska länder, som Sverige.

Rivna språkbarriärer

Över hälften av allt innehåll på internet är idag på engelska. Men detta representerar inte vilket förstaspråk internetanvändarna har globalt där engelska står för en dryg fjärdedel. En fjärdedel som dessutom minskar i takt med att antalet Kinesiska användare ökar kraftigt. 19,4 procent av världens internetanvändare talar idag kinesiska, alltså mandarin och kantonesiska, som förstaspråk medan det kinesiska innehållet än så länge endast står för 1,8 procent.

Men tillväxten inom andra språkområden än engelska är enorm. Medan engelska ökade med 281 procent 2001 till 2011, så ökade spanska med 743 procent, kinesiska med 1277 procent, ryska med 1826 procent och arabiska med 2501 procent över samma period.

Språkmässigt blir alltså internet mer och mer fragmenterat och engelskan, även om det fortfarande är de facto-språk på internet, tappar ställning. Det här skulle kunna vara en utmaning och skapa nya barriärer på nätet om det inte vore för utvecklingen inom översättning baserat på artificiell intelligens. Många känner till den berömda babelfisken från Douglas Adams Liftarens guide till galaxen, där protagonisten Arthur Dent med fiskens hjälp kan översätta galaxens alla språk i realtid. Den här tekniken finns redan i form av bland annat Google Pixel Buds som tillsammans med en smart telefon kan översätta, möjligen inte alla galaxens, men väl 40 olika språk i realtid.

Google Pixel Buds kan tillsammans med en smart telefon översätta, möjligen inte alla galaxens, men väl 40 olika språk i realtid.

Googles flitigt använda Translate används redan idag av miljontals internetanvändare och blir precis som alla annan teknik baserad på maskininlärning bättre för varje gång den används.Dessa framsteg inom översättningsteknik river alla språkbarriärer, trots att de egentligen blir fler. Tekniken gör det enklare än någonsin för oss att kommunicera sömlöst med andra språkområden i skrift och röst.

Geografiskt obunden arbetsmarknad

Internet har under flera decennier fungerat som en global arbetsmarknad. Mängder med globala medborgare jobbar idag över gränser och tidszoner. Detta kommer att öka markant de kommande åren i takt med att allt fler länder digitaliseras, kopplas upp och når en marknad långt bortom de egna nationsgränserna.

Ökningen accelererar ytterligare i takt med att kommunikationsformer som gruppchattar, som Slack, och videosamtal som Skype eller Facetime, blir allt bättre och har låg eller ingen kostnad och dessutom blir kulturellt accepterade. Eftersom tekniken generellt blir tillgänglig för allt fler, där kostnaden för en smartphone idag är nere på några hundralappar, innebär det här att arbetsmarknaden öppnas upp för långt fler och på ett helt annat sätt än någonsin tidigare.

Några av fördelarna med den geografiskt obundna arbetsmarknaden, både för företag och utförare är:

Väsentligt bredare tillgång till specialkunskaper. En global arbetsmarknad gör det möjligt att matcha exakt rätt person på rätt jobb. Huruvida databasspecialisten finns i Stockholm, Köpenhamn eller Sao Paolo blir långt mindre relevant än att personen har exakt rätt kunskaper för uppgiften.

Snabbare anställning. Det långt större utbudet gör det möjligt att hitta rätt och anställa betydligt snabbare.

24-timmars produktivitet. Med arbetsgrupper utspridda över världen är det möjligt att producera dygnet runt.

Flexibel arbetsmiljö. Det blir möjligt för anställda och konsulter att finnas var som helst i världen, temporärt eller permanent. Fler personer har möjlighet att röra sig över gränser och leva på olika platser samtidigt som de bibehåller en inkomst.

En mer jämställd arbetsmarknad

Ett flertal rapporter, bland annat från Världsbanken, visar också att den här typen av geografiskt obundet och digitalt arbete driver positiv social förändring för kvinnor. Exempelvis i Indien använder kvinnliga online-arbetare detta som ett sätt att tjäna pengar samtidigt som de tar hand om barn och äldre familjemedlemmar. Ett annat exempel är egyptiska kvinnor från traditionella hushåll som använder online-frilansande som ett alternativ till att arbeta på mansdominerade arbetsplatser.

Initiala undersökningsresultat tyder på att heltidsanställda i Kenya, Nigeria och Indien har löner som är jämförbara med eller högre än löner inom traditionellt arbete. Förutom att generera extrainkomster, rapporterar dessa arbetare att online-arbetet gör att de kan utveckla kompetens och utvecklas professionellt.

Den här typen av geografiskt obundet arbete har enorm potential för både individer, företag och stater. Framtida prognoser för sektorns tillväxt ser ljus ut. Samtidigt finns det ett antal åtgärder som kan göras för att sektorn ska leverera sin fulla potential och att dess fördelar är tillgängliga för så bred en pool av potentiella arbetstagare som möjligt. Genom flexibilitet, inklusivitet och innovation utgör det en möjlighet för miljontals människor globalt att försörja sig oavsett var de befinner sig, inte minst kvinnor, ungdomar som söker arbete och andra som idag står mer eller mindre utanför den traditionella arbetsmarknaden.

Plattformarna

Ovanpå den infrastruktur som växer över hela världen, främst i form av mobil internetuppkoppling och smarta mobiltelefoner, agerar plattformarna sammanlänkande kraft.

De flesta av oss använder dem varje dag: Facebook, Youtube, App Store och många andra. Tillsammans skapar de en plattformsekonomi där även plattformarna är sammanlänkade och användarna både kan skapa och konsumera värde i olika former.

Vi är bara i början av denna utveckling.

Av världens tio största företag, baserat på marknadsvärde, bygger idag sju på digitala plattformar som förstärks med hjälp av artificiell intelligens: Apple, Amazon, Facebook, Alphabet (Google), Microsoft, Tencent och Alibaba.

Mängden plattformar, antalet olika inriktningar och syften är enorm. Det många av dem har gemensamt är att de skapat en helt ny form av inkomster och nya arbeten för miljontals människor.

Crowdfunding

I USA och Europa är Kickstarter och Indiegogo de två största plattformarna för crowdfunding, en alternativ form av finansiering där väldigt många människor kan låna ut pengar, ofta små summor, till privatpersoner eller stötta projekt och företag. Enbart i USA finns 191 stycken olika crowdfunding-plattformar.

Beroende på vilken statistik vi förlitar oss på är Kina på väg eller har redan passerat som världens största marknad för crowdfunding med plattformar som Demohour, Taobao, Kaistart, Zhongchou och Baidu crowdfunding.

Enligt fundly.com har närmare 300 miljarder kronor finansierats via crowdfunding under 2017 varav cirka 220 miljarder lånats peer-to-peer, vilket innebär att människor kan låna pengar av varandra utan behov av officiella mellanhänder. Den näst vanligaste formen av crowdfunding är donationer där 50 miljarder donerades under 2017 följt av cirka 25 miljarder som investerats i mindre företag.

Uppskattningsvis har 270000 jobb direkt skapats med hjälp av crowdfunding under 2017 och cirka 570 miljarder kronor tillförts den globala ekonomin. I första hand är det åldersgruppen 24-35 år som donerar pengar via crowdfunding.

Crowdfunding växte kraftigt som en respons på finanskrisen 2008, då många mindre företag hade svårt att få finansiering på traditionellt sätt. 10 år senare är crowdfunding i första hand något som fått fäste i USA, Europa och på senare år Kina. Men det här sättet att finansiera har en enorm potential att skapa innovation och jobb i andra delar av världen.

Allt fler länder omfamnar nu den här metoden och entreprenörer som för några år sedan inte hade haft en möjlighet att starta upp sin verksamhet kan nu göra det.

Världsbanken uppskattar att det finns 344 miljoner hushåll i utvecklingsländer som har möjlighet att bidra med mindre summor till crowdfunding. Trenden pekar på att det här växer där vänner och familj fortsätter att finansiera lokala affärsinitiativ med crowdfunding som en förlängning och möjlighet att nå ut till hela världen.

Mikrofinansiering

Mikrofinansiering kan ses som en variant av crowdfunding där mindre belopp kan lånas ut på en global marknad. Ursprungligen användes mikrolån som ett sätt att stimulera småföretagsamhet i utvecklingsländer, i Roslings skala nivå 1, 2 och 3. Ofta är kvinnor låntagare och kan med hjälp av lånen köpa en symaskin, utsäde eller annat för att starta en affärsverksamhet.

Mikrolånen har givit möjlighet för personer att låna pengar som annars hade varit omöjligt via vanliga banklån på grund av bristande återbetalningsförmåga eller brist på värdefull egendom att pantsätta. Mikrolånet som koncept fick stor exponering 2006 när Muhammad Yunus och Grameen Bank i Bangladesh delade Nobels fredspris.

2016 finansierades 132 miljoner låginkomsttagare med motsvarande knappt 900 miljarder svenska kronor via mikrofinansiering. På global nivå innebar detta en tillväxt på 9,4 procent i låneportfolion och 9,6 procent i antalet låntagare. Största låntagare är Indien följt av Vietnam, Bangladesh och Peru.

Bland de plattformar som erbjuder mikrofinansering, varav en är Kiva, är verksamheternas målsättning i prioriteringsordning: finansiell inkludering, jobbskapande, gynnande av mikroentreprenörer samt social inkludering och fattighetsbekämpning. Mikrofinansiering har alltså inte som ensidigt mål att skapa traditionella heltidsarbeten utan bidrar i ett bredare perspektiv till möjligheten att skapa en inkomst och lyfta samhällen ur fattigdom.

Utbildning

Utbildningsplattformar har två viktiga funktioner. En plattform som Udemy har studenter i 200 länder och 40000 kurser på 48 olika språk. Det är en öppen plattform där vem som helst kan lägga upp en online-kurs, gratis eller mot ersättning. Udemy, och flertalet andra liknande plattformar, ger alltså möjligheten att skapa en inkomst genom att nå ut till ett mycket stort antal studenter över hela jorden. 2016 fanns, enbart på Udemy, 14000 instruktörer.

Utöver det fungerar utbildningsplattformarna som en språngbräda, med mycket låg tröskel, för miljontals människor som vill lära sig ett nytt yrke, vidareutbilda sig och få kompetens inom ett nytt område.

Idag har över 700 universitet över hela världen lanserat åtminstone en så kallad mooc-kurs, Massive Open Online Course, där amerikanska universitet som Stanford, Harvard och MIT var tidiga med att lansera delar av sitt kursutbud även online och i vissa fall helt gratis.

Precis som inom flera andra typer av plattformar ser de regionala leverantörerna, utanför de engelsktalande regionerna, en kraftig ökning i antalet användare.

Latinamerikas Miriada X har över 2,7 miljoner användare och ungefär 350 kurser, medan arabiska Edraak, som stöds av Queen Rania Foundation of Jordan, har en miljon användare. Indien lanserade också en officiell mooc-plattform, SWAYAM förra året, och EduOpen, en plattform som stöttas ekonomiskt av Italienska staten, lanserades.

Coursera är fortfarande den största mooc-leverantören globalt med 23 miljoner användare. edX, med 10 miljoner användare, är näst störst, följt av Kinas XuetangX med sex miljoner användare, vilket gör den till den enda icke-engelska mooc-plattformen i topp fem.

Storbritanniens FutureLearn och USA-baserade Udacity är fyra samt femma på listan över världens största digitala utbildningsplattformar med 5,3 miljoner respektive fyra miljoner användare. De mest populära utbildningarna, över en tredjedel, är inom affärsverksamhet och teknik, följt av vetenskap och programmering.

Video och gaming

1,3 miljarder människor använder Youtube och nästan fem miljarder videos ses på plattformen varje dag. Idag fungerar Youtube som en arbetsplats för miljoner människor över hela jorden. Vissa kan helt och hållet livnära sig på de intäkter som genereras i form av annonsvisningar. Men i första hand är det den massiva exponering som plattformen är kapabel till som skapar intäkter från sponsorer och andra aktörer. Matlagning, snickerier, odling eller programmering, oavsett intresse så finns kanaler där varje video har hundratusentals och ibland miljontals visningar.

Twitch.tv har över 15 miljoner unika dagliga besökare.

Twitch.tv baseras också på video, men är helt kopplad mot spelvärlden. Varje månad görs över två miljoner sändningar där personer över hela jorden spelar och andra tittar på och interagerar över internet. Tusentals personer tjänar också pengar på sitt spelande via donationer, men också i form av sponsorskap. Plattformen har över 15 miljoner unika dagliga besökare och 2017 donerades drygt 250 miljoner kronor till välgörande ändamål via twitch.tv.

Plattformar för frilansar

Enligt undersökningen Independent work: Choice, necessity, and the gig economy gjord av konsultbolaget McKinsey är 162 miljoner människor i Europa och USA, vilket motsvarar 20 till 30 procent av den arbetsföra befolkningen, engagerad i någon form av fristående arbete.

Fristående arbete, eller frilansande, utvecklas enormt fort på grund av utvecklingen av de digitala plattformar som genererar en storskalig och effektiv marknadsplats. Här skapas en direktkoppling mellan kunder som behöver en tjänst utförd och utförare som är villiga att utföra tjänsten. I McKinseys studie använder idag enbart 15 procent av frilansarna digitala plattformar som Upwork och Elance för att hitta arbete, men tillväxten är mycket kraftig. Plattformarna blir allt mer attraktiva i takt med att den digitala transformationen fortskrider och drivs av att många i den arbetsföra befolkningen i allt högre utsträckning har som ambition att bli oberoende.

Utöver det finns stora arbetslösa och inaktiva grupper som vill arbeta och genom plattformarna kan göra ett insteg på arbetsmarknaden med låg tröskel samt trenden mot en ökad efterfrågan på oberoende tjänster från både konsumenter och organisationer.

Appar

Omsättningen för världens två största plattformar för appar, Apples App Store och Googles Play Store, ökade med 35 procent under 2017. Totalt var omsättningen 515 miljarder svenska kronor, vilket inkluderar både nedladdningar som kostar pengar och köp inuti appar. Detta motsvarar 11 procent av Sveriges bruttonationalprodukt.

App Store, med 2,2 miljoner appar, och Play Store, med 3,3 miljoner appar, är överlägset störst och når en global publik. Vem som helst kan bygga mjukvara och distribuera den över plattformarna. Men det finns över 300 ytterligare app stores i världen. Växande är, återigen, Kina med plattformar som Tencent MyApp som står för en fjärdedel av den kinesiska Android-marknaden, 360 Mobile Assistant med 15 procent av Android-marknaden och Xiaomi App Store med 11 procent. Växer kraftigt gör även Koreanska SK T-Store.

Enligt en rapport från 2106 av Progressive Policy Institute uppskattas att 1,64 miljoner jobb skapats via app-ekonomin inom EU, inklusive Schweiz och Norge. Motsvarande siffra för USA är 1,66 miljoner jobb.

E-handel

Amazon är världens största e-handlare med en nettoförsäljning på motsvarande 1,5 biljoner svenska kronor 2017 och dryga 300 miljoner kunder över hela jorden. På plattformen finns över 12 miljoner produkter, vilket inte inkluderar böcker, media, vin eller tjänster.

Vem som helst kan sälja varor eller tjänster på plattformen via Amazon Marketplace där det totala antalet produkter är över 353 miljoner.

Utöver amerikanska Amazon är kinesiska Alibaba, som i sig består av en rad bolag, den plattform som dominerar den globala e-handeln. 552 miljoner människor handlar via plattformen och 617 miljoner är varje månad aktiva i plattformen via mobilen. Bolaget växer kraftigt och ökade nettovinsten med 47 procent förra året.

Båda plattformarna gör det möjligt även för mindre företag att nå kunder i global skala och utvecklingen accelereras med hjälp av:

Artificiell intelligens som skapar en mer personlig upplevelse där butiken vet vilka varor du antagligen gillar och som passar dig

AR och VR som gör att du exempelvis kan “prova” kläder hemma digitalt eller se hur en möbel skulle se ut precis där den är tänkt att stå

Digitala plånböcker vilket gör betalning smidigare

Ökad mobil användning vilket gör att kunderna kan e-handla varifrån som helst

Analysverktyg som hjälper till att optimera prissättning och budskap mot målgruppen

Utöver Amazon och Alibaba är amerikanska eBay och kinesiska JD.com e-handelsplattformar med mångmiljardomsättning. Utöver dessa finns hundratals plattformar som gör det möjligt att sälja varor och tjänster, inte sällan nischade, till kunder över hela världen.

Transport och boende

Uber och Airbnb är två plattformar som på bara några år har skapat stor uppmärksamhet och omkullkastat den globala marknaden för transporter respektive boende.

2017 spenderade resenärer motsvarande 325 miljarder kronor på att åka med Uber-transporter av olika slag där huvuddelen, 260 miljarder kronor, gick till förarna. Idag finns Uber i 83 länder och över 674 städer runt om i världen.

Airbnb omsatte motsvarande 23 miljarder kronor 2017 och 150 miljoner människor använde plattformen för att boka boende. Totalt finns över två miljoner värdar, eller uthyrare, på plattformen varav 55 procent är kvinnor. Sedan Airbnb startades 2008 har kvinnliga värdar tjänat över 88 miljarder kronor via plattformen. 2016 tjänade över 200000 kvinnor globalt åtminstone 44000 kronor genom uthyrning av boende via Airbnb.

Både Uber och Airbnb är också två typexempel på det förbättrade resursutnyttjande delnings- och plattformsekonomin ger upphov till, där bostäder och transporter som annars hade stått outnyttjade nu används för att skapa värde och en inkomst.

Att skapa sitt eget jobb

Vad din passion än är så är möjligheterna större än någonsin att hitta andra som delar den och i många fall, andra som ser ett värde i passionen och är villiga att betala något för det.

Fyra miljarder människor är idag uppkopplade på jorden och antalet ökar för varje dag. I takt med att allt fler kopplar upp sig förflyttas också mycket av det som tidigare fanns i den analoga världen in i den digitala.

Musik, böcker, film och majoriteten av all annan media har redan kommit en lång bit på denna resa via tjänster som Spotify, Storytel, Netflix och Omni. De digitala plattformarna sammanför konsumenter och producenter över hela jorden i en skala som saknar motstycke i historien.

Denna väldiga kraft, den digitala transformationen, omfattar allt som går att digitalisera, så även arbete. I denna kontext blir det relativt tydligt att se vad som går förlorat, vilka yrken som får lägre efterfrågan.

Enligt exemplen ovan har tryckerier och pappersindustri men även hela den rad av mellanhänder i form av förlag och distributionsled på kort tid blivit onödiga på grund av digitaliseringen.

Det som är svårare att se, och som ofta inte berörs i nyhetsmedia och rapporter, är vilka nya jobb som skapas.

Arbetsmarknaden förflyttas, den försvinner inte. Tvärtom gör digitaliseringen att den växer, förändras och blir global på ett sätt som, i synnerhet med ett traditionellt perspektiv på arbete, kan tyckas fragmenterad och svår att överblicka.

På mycket kort tid har det blivit möjligt att utbilda sig, hitta uppdrag och skapa sitt eget jobb och egen marknad helt i den digitala världen.

Folkmusikern kan crowdfunda sitt kommande album, finansiera det direkt från och i nära relation med sina fans, helt utan mellanhänder. Resejournalisten kan skapa en egen sajt som marknadsför Stockholm som resmål för en miljonpublik i form av den växande medelklassen i Kina och Indien.

Tonåringen kan nå ut med sin idé om hur plast kan fångas upp och återvinnas ur världshaven, få finansiering via crowdfunding och göra verklighet av planerna. Projektet, Ocean Cleanup, finns och en första pilot är igång nu i Stilla havet.

För de med en tydlig vision och driv har den globala digitala infrastrukturen och plattformarna inneburit att det som tidigare varit dröm nu blir verklighet.

Inte minst har dessa människor skapat en ny världsomspännande arbetsmarknad som vi precis är i början av att förstå potentialen i.

Nu står vi inför det skifte som gör att fler än någonsin kan ta del av denna potential och det främsta skälet till att detta sker just nu är artificiell intelligens.

Artificiell intelligens och arbetsmarknaden

Artificiell intelligens (AI) finns överallt runt omkring oss redan idag. Varje sökning som görs på Google, varje gång ett flöde rullas igenom på Facebook eller en fråga ställs till Siri använder vi AI. Detta är toppen av isberget. Utöver det används AI bakom kulisserna, i datacenter över hela världen, i de mjukvaror vi dagligen helt omedvetet brukar för att optimera och servera oss de digitala tjänster vi på kort tid vant oss vid.

Grundläggande är att AI hjälper oss med uppgifter som är rutinmässiga vilket gör att människor kan ägna mer tid åt kreativa sysslor. En AI glömmer inte, blir inte trött och gör bara fel om vi programmerat den fel. Den utför outtröttligt sina sysslor och blir, tack vare maskininlärning, bättre och bättre på det den gör.

AI är överlägsen oss att gå igenom enorma mängder data, sammanställa och visualisera detta för oss. Detta ger oss väsentligt bättre beslutsunderlag än vad de flesta av oss har idag.

AI påverkar redan arbetsmarknaden och används inom en rad områden.

Svåra, farliga och tunga sysslor

Hur många människor som dör globalt i arbetsplatsolyckor varje år finns det ingen exakt statistik på, men det är enorma mängder. AI och robotar kan ta över arbetsuppgifter som är svåra, farliga eller tunga för människor att utföra. Exempel på detta finns redan inom gruvindustrin, fabriker och utforskning av djuphaven.

Den här utvecklingen kommer att öka kraftigt i takt med att maskinerna lär sig och robottekniken utvecklas och får ökad precision och smidighet.

Repetitiva sysslor

Repetitiva och monotona jobb är de som är bäst lämpade att utföras med hjälp av artificiell intelligens. Maskiner tänker snabbare, i form av beräkningar, än människor och kan utföra flera sysslor samtidigt utan att tappa precision eller koncentration. Hur lång tid en uppgift tar, i synnerhet om den är helt digitaliserad, är enbart ett resultat av parametrar som beräkningskraft och lagringsutrymme.

Matchning

Det är skriande behov av arbetskraft inom en rad områden. Samtidigt står stora grupper utanför arbetsmarknaden. Att matcha arbetssökande med arbete i massiv skala är en passande applikation för artificiell intelligens. Google Jobs är redan lanserat och använder just AI för att konsolidera jobbannonser från mängder med källor, göra dem mer tillgängliga och matcha dem bättre mot sökande.

Det här området har enorm potential eftersom marknaden idag är mycket fragmenterad och saknar transparens. AI kommer allt mer att hjälpa oss matcha jobb på ett väsentligt mer effektivt sätt än vad som sker idag.

Den personliga assistenten

“Jag noterar att du ägnar ungefär 30 procent av din tid på möten med att läsa och skriva e-post. Använder du verkligen din tid rätt?”, “Du har många möten inbokade men ingen tid avsatt för reflektion, vill du att jag bokar in ett antal tillfällen den närmaste månaden för reflektion i din kalender?”. Båda dessa frågor är ställda av den artificiella intelligens Cortana, en teknik som redan finns och testas i sin senaste reinkarnation av anställda på Microsoft.

Microsofts Cortana är en av flera digitala assistenter baserad på artificiell intelligens.

De virtuella och personliga assistenterna finns redan. Apples Siri, Amazons Echo, Google Assistant, Microsofts Cortana och Baidus Raven används av miljoner människor dagligen och alla drivs av AI.

AI och maskininlärning bygger på att de blir bättre ju mer de används. Koden “lär sig” och förbättras hela tiden, vilket också innebär att den blir bättre anpassad efter individens behov.

Tekniken kommer också hela tiden närmare människan vilket gör att arbets- och uppdragsgivare måste ha en agnostisk hållning och anpassa verksamheten efter att varje anställd eller uppdragstagare tar med sig sin egen “teknikstack” in i anställningen eller uppdraget.

Både chat, där skriven text används, och röststyrning används för att interagera med assistenterna beroende på situation och preferens.

Idag används de till relativt enkla sysslor, som röstsökningar, kolla av vad som finns i kalendern eller dagens väder. Men användningsområdena ökar snabbt. På bara några års sikt kommer assistenterna att vara en naturlig och mycket viktig del av mångas arbetsdag.

På längre sikt

I ett längre perspektiv kommer den tekniska utvecklingen fundamentalt att ändra hur och med vad vi arbetar. Tekniken kommer också att vara helt integrerad i vårt arbete, omöjlig att särkilja från oss utan att vi tappar en väsentlig del av det värde vi kan skapa.

Arbetsmarknaden 2030

Artificiell intelligens kan utföra många typer av uppgifter väsentligt snabbare än människor och med väsentligt färre fel. Det leder till att AI i accelererande takt effektiviserar och optimerar många processer, ger oss högre individuell med också organisatorisk produktivitet. År 2030 har AI ökat tillväxten i världsekonomin väsentligt, men på ett sätt som kräver mindre resurser än någonsin.

På övergripande nivå har AI ändrat hur många arbetsmoment utförs medan kunskapsnivån hos människor i näringslivet drivits upp väsentligt. Hög teknisk kompetens är en självklar del av väldigt många arbetsuppgifter.

Konsultbolaget Accenture anser att AI har potential att fördubbla den årliga ekonomiska tillväxten år 2035 genom att ändra arbetets karaktär och skapa ett nytt förhållande mellan människa och maskin. De menar att denna nya relation mellan AI och människa potentiellt kan ha en påverkan på företag som leder till ökad arbetsproduktivitet med upp till 40 procent.

Vissa yrken kommer helt och hållet att ersättas av AI och robotar och alla kommer att påverkas av dem på något sätt. McKinsey Global Institutes forskning förutspår att 45 procent av mänskliga arbetsaktiviteter kan ersättas av automatisering. Men en majoritet av framtidens arbete kommer att innebära en samverkan mellan människa och maskin.

Chefer, läkare och ekonomiska experter utför nu uppgifter och aktiviteter i nära samspel med artificiell intelligens vilket minimerar antalet fel och ger kraftigt förbättrade resultat.

2030 har alla företag inom alla branscher omvärderat samtliga arbetsuppgifter och processer som skulle kunna stödjas av artificiell intelligens. Företagen utnyttjar till stor del de potentiella förbättringar som AI kan erbjuda.

Fördelarna handlar om mer än de pengar som sparas genom resurseffektivisering. De inkluderar även ökad produktion med bättre kvalitet och inte minst, hållbara produkter och tjänster som är väldigt tätt kopplade till och anpassade efter individen.

En betydande del av produktivitetsökningen beror på att maskiner gör människor mer effektiva genom att komplettera oss. Vardagliga uppgifter kommer att utföras av AI och människan utföra sådant som AI, än så länge, inte kommer att kunna göra: skapa och uppfinna.

På personlig nivå kommer AI i form av digitala assistenter vara en del av de flestas vardag. Assistenterna kommer att följa oss inte bara i arbetet utan genom hela livet och hjälpa oss att komma ihåg, prioritera, strukturera, kommunicera, utbilda oss, hjälpa oss uppnå våra mål och hålla oss friska.

Arbets- och uppdragsgivare kommer inte att tvinga anställda och uppdragstagare att använda en viss teknik. De som gör det kommer att ha svårt att attrahera den bästa talangen eftersom människa och AI har format ett väldigt nära, nästan symbiotisk, relation mellan varandra. Den virtuella personliga assistenten känner oss och våra preferenser på en intim nivå efter otaliga timmar av observation och träning.

Vår relation med assistenten kommer att vara en nyckelaspekt av vad vi bidrar med i olika samarbetsformer och organisationer. Om vi tar bort den aspekten, tar vi bort värde från det vi kan bidra med.

Utöver det kommer en ekonomi, där vi stannar kortare vid varje anställning och arbetskraften till stor del jobbar i den så kallade gig-ekonomin med tillfälliga uppdrag, inte att kunna diktera val av tekniska lösningar på samma sätt som dagens arbetsgivare kan göra.

Tekniken är kort och gott en del av oss och vårt arbete.

Många tjänster har en kostnad närmare noll och är tillgänglig över hela världen. Detta inkluderar kommunikation över mycket hög bandbredd, vilket möjliggör virtuella möten och samverkan som helt och hållet motsvarar att vara på samma fysiska plats.

2030 kommer inte minst en stor del av befolkningen att vara väsentligt mer produktiva och ha större livskvalitet eftersom de kan arbeta med sin passion. AI kommer från ett tidigt stadium att matcha våra intressen, kunskap och driv med behov från samhället. Vi kommer att göra och känna att vi gör nytta på ett sätt som idag saknar motstycke.

Slutsats: Det här behöver göras

Investeringar, beteendeförändringar och, inte minst, den exponentiella tekniska utvecklingen driver hela världen in i den fjärde industriella revolutionen. Vi märker av effekterna på arbetsmarknaden redan nu, tidigt i inledningen. För att leda denna utveckling åt ett håll som är optimistisk och gynnar oss alla krävs ett flertal åtgärder.

Utbildning

Idag råder en stor okunskap om den tekniska utveckling som i accelererande takt påverkar hela samhället. Utbildning inom teknikutvecklingen, hur den redan nu påverkar oss i grunden och inte minst kommer att påverka oss framåt är helt avgörande, men idag till stor del frånvarande.

De organisationer som lever kvar i okunskap och fortsätter att arbeta som man alltid gjort kommer fortare än någonsin att bli irrelevanta och rundas på ett eller annat sätt. Vi ser redan den här utvecklingen inom näringslivet där företag som inte snabbt lyckas ställa om försvinner. Inom flertalet offentliga områden där det finns privata alternativ som kan erbjuda en bättre digitaliserad tjänst sker samma sak.

För att skapa bästa möjliga scenario, och undvika ett teknologiskt skifte tillsammans med stort underskott av talang, massarbetslöshet och ökad ojämlikhet, är därför det absolut viktigaste att utbilda och fortbilda dagens arbetskraft.

Det finns mycket åsikter om dagens grundskola och nödvändiga reformer, men det är inte möjligt att vänta och tro att vi kan utbilda nästa generations arbetskraft till att bli bättre förbereda. Vi måste utbilda de som redan nu arbetar och denna utbildning måste ske i breda lager, inte minst av makthavare inom det offentliga och näringslivet.

Näringsliv och individ som tar ansvar

Det är kritiskt att näringslivet tar en aktiv roll i att stötta den nuvarande arbetskraften genom fortbildning och att individer själva tar ansvar för ett proaktivt livslångt lärande samt att det offentliga snabbt och kreativt skapar miljöer som möjliggör detta.

Samarbete mellan företag och branscher

Samarbete mellan företag både inom och mellan branscher behöver öka markant för att skapa större tillgång till utbildad arbetskraft och det måste ske genom att använda just de tekniker och metoder, som plattformar och AI, som driver hela transformationen inom arbetsmarknaden.

Bättre data och mätetal

Det behövs betydligt bättre data och mätetal för planering, vilket är kritiskt för att förutspå och proaktivt hantera detta monumentala skifte i arbetsmarknaden. Idag finns bättre möjligheter än någonsin tidigare att skapa goda beslutsunderlag. Använd digitaliseringens fördelar till att möta den förändring den skapar.

Visioner

Det råder en påtaglig brist på positiva visioner. Hur vill vi att framtiden utvecklas? Vilka möjligheter finns och hur ska vi ta tillvara på dem på bästa sätt? En överväldigande majoritet av det som skrivs och diskuteras om framtidens arbetsmarknad idag utgår helt och hållet från problematisering och vissa fall rent ut dystopiska scenarion. Det är vi inte behjälpta av.

Vi behöver på övergripande nivå beskriva en riktning och framtid vi vill ha, istället för otaliga riktningar dit vi inte vill.

Politiska reformer

Hela vårt samhälle är i inledningen av ett enormt skifte. Möjligen ännu större än industrialiseringen som skedde för hundra år sedan. Då som nu kommer det att krävas omfattande reformer i hur vi organiserar oss, bygger sociala skyddsnät och skapar så bra förutsättningar som möjligt för medborgarna att leva fullödiga liv med högsta möjliga livskvalitet.

Erfarenheten från industrialiseringen gör att vi vet att samhället måste gå igenom omdanande politisk förändring vid varje industriell revolution, så även denna fjärde, innan vi i bred enighet kan hitta ett socialt system som fördelar frukterna från den nya digitala världen.

Det kräver att vi går in med nya blickar och stora perspektiv på den kommande samhällsutvecklingen, vågar tänka bortom arv, historia och använder de enormt kraftfulla tekniska verktyg som nu står till buds för att skapa bästa tänkbara samhällsmodell. Dessa tankar måste sättas igång nu. Idéer måste våga luftas, stötas och blötas utan att hamna i politiska låsningar och med maximala fyra års framförhållning.

Den alarmism inom AI och robotisering som tar stor utrymme i debatten är ingen gynnad av. Det finns ingen determinism som gör att vi likt sömngångare tvingas in i framtid av massarbetslöshet och fattigdom, tvärtom.

Därför måste vi i alla samhällets nivåer, inte minst inom politiken, nu med full kraft diskutera, testa och utvärdera olika lösningar med sund och optimistisk framtidssyn.

Tack till

Följande personer har på ett eller annat sätt bidragit till denna rapport. Stort tack för era kloka tankar och synpunkter.

Andreas Kullberg, Cool Company

Christina Örnebjär, riksdagsledamot Liberalerna

Emil Källström, riksdagsledamot Centerpartiet

Fredrik Söderqvist, Unionen

Jakob Forssmed, riksdagsledamot Kristdemokraterna

Louise Becker, Cool Company

Marco Venegas, riksdagsledamot Miljöpartiet

Robert Thorburn, Svenskt Näringsliv

Källförteckning

An emerging middle class

http://oecdobserver.org/news/fullstory.php/aid/3681/An_emerging_middle_class.html

”Brist på it-kompetens hotar tillväxten”

https://www.svd.se/it-foretag-i-upprop-brist-pa-kompetens-hotar-tillvaxten

Contextual Intelligence

https://hbr.org/2014/09/contextual-intelligence

How To Close The Talent Gap With Machine Learning

https://www.forbes.com/sites/louiscolumbus/2018/04/17/how-to-close-the-talent-gap-with-machine-learning/#5b40ba154e96

Future of Jobs

http://www3.weforum.org/docs/WEF\_Future\_of\_Jobs.pdf

Framtidens arbetsmarknad

https://www.affarsvarlden.se/kronikor/calle-froste/framtidens-arbetsmarknad-6842141

Framtidens arbetsmarknad – en teoretisk kunskapsöversikt

http://www.mdh.se/polopoly\_fs/1.84500!/Menu/general/column-content/attachment/Framtidens%20arbetsmarknad\_delrapport\_1\_tryck.pdf

Fundly.com - Crowdfunding statistics

https://blog.fundly.com/crowdfunding-statistics/#general

Förslag från analysgruppen Arbetet i framtiden: Livslångt lärande för framtidens arbetsmarknad

https://www.regeringen.se/contentassets/01bc9a3155ab44c9affe296b2f274882/forslag-fran-analysgruppen-arbetet-i-framtiden-livslangt-larande-for-framtidens-arbetsmarknad---151214.pdf

Independent work: Choice, necessity, and the gig economy

https://www.mckinsey.com/featured-insights/employment-and-growth/independent-work-choice-necessity-and-the-gig-economy

Jobs Without Borders

http://www.worldbank.org/en/news/feature/2015/06/02/jobs-without-borders

Moravecs paradox

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Moravec%27s\_paradox]

Så håller du dig het på framtidens arbetsmarknad

https://www.metrojobb.se/artikel/7895-så-håller-du-dig-het-på-framtidens-arbetsmarknad

The App Economy in Europe: Leading Countries and Cities

http://www.progressivepolicy.org/wp-content/uploads/2016/11/2016.06-Mandel_The-App-Economy-in-Europe_Leading-Countries-and-Cities-final.pdf

Var beredd på att jobba mer flexibelt

http://www.mdh.se/polopoly\_fs/1.106129!/Menu/general/column-content/attachment/Eva\_Ingenjoren\_2017.pdf

The Fourth Industrial Revolution: what it means, how to respond

https://www.weforum.org/agenda/2016/01/the-fourth-industrial-revolution-what-it-means-and-how-to-respond/

”The Wealth of Humans” and the Future of Work

https://piie.com/blogs/realtime-economic-issues-watch/ryan-avents-wealth-humans-and-future-work

Uber Revenue and Usage Statistics

http://www.businessofapps.com/data/uber-statistics/

Women Hosts and Airbnb: Building a Global Community

https://2sqy5r1jf93u30kwzc1smfqt-wpengine.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2017/03/Women-Hosts-and-Airbnb_Building-a-Global-Community.pdf

Magnus Aschan
138 dagar sedan

Magnus Aschan är journalist och skribent med över 20 års erfarenhet av it-branschen.

Han har tidigare varit chefredaktör för TechWorld och Computer Sweden, nyhetsredaktör på den klassiska datortidningen MikroDatorn samt arbetat som it-chef och systemutvecklare.

Magnus har en filosofie kandidatexamen med engelska som huvudämne.

Sedan 2016 leder han Teknikministeriet.