Matbristen är en myt – här är tekniken som mättar framtidens magar

Mat gjord av luft? Växande mängder biologiska data och möjligheten att jobba med celler på nya sätt gör att vi nu kan skapa livsmedel med metoder som var rena fantasier för några år sedan. Så här fungerar det.

Vad kommer från en bondgård och vad kommer från ett lab? Klarar du Turing-testet för mat?

Den mesta intima relation du någonsin kommer att ha är med din mat. Du stoppar in den i din kropp varje dag och den förvandlas, bokstavligen, till dig. Den här relationen är djupt känslomässig. Vi firar genom att äta och äter när vi är ledsna. Så många av våra starkaste minnen är också kopplade mot mat och smaker.

Det innebär att vi också definierar oss själva genom vad vi äter och gör att produktion och utveckling av livsmedel är en fråga som inte bara är livsviktig. Den berör oss på ett djupare plan än mycket annan utveckling.

Men dagens jordbruk och konsumtion av livsmedel är inte hållbar menar Lauri Reuter, senior specialist inom disruptiva tekniker på finska VTT och tillhörande fakulteten på Singularity University Nordic. Han arbetar istället med att ta fram helt nya metoder för livsmedelsproduktion.

– Idag används ungefär 40 procent av jordens landmassa till jordbruk och vi kan redan se att klimatförändringarna har en negativ påverkan på många av de områden där det idag odlas. Den här metoden är inte hållbar givet en växande befolkning, säger Lauri Reuter under sin föreläsning på SingularityU Nordic Summit i Stockholm.

Blickar vi in i framtiden behöver vi odla 70 procent mer mat, menar han. Det stämmer överens med FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorgan, som pekar på samma siffra. Men jordbruksarealen behöver bara öka med sju procent, eller 70 miljoner hektar, enligt FAO. Det här kräver naturligtvis stora förändringar. Vi behöver öka effektiviteten dramatiskt, vilket är fullt möjligt, och dessutom sluta slösa bort en tredjedel av all mat. För så mycket mat är det som kastas idag.

Det är inte första gången vi står inför en stor omställning inom livsmedelsproduktionen. Mellan 1960 och 1990 fördubblades nästan jordens befolkning. Men samtidigt minskade svälten, vi åt mer per person och matpriserna sjönk samtidigt som jordbruksarealen bara ökade med elva procent.

Lauri Reuter på SingularityU Nordic Summit. Foto: Magnus Aschan

LED-ljus grund för framtidens odlingar

Nyckeln är att frikoppla matproduktionen från ekosystemet. På så sätt kan vi producera livsmedel på ett hållbart sätt, som minskar utsläpp, användningen av bekämpningsmedel och gynnar den biologiska mångfalden. Visste du till exempel att 70 procent av alla jordens fåglar, mätt i biomassa, är kycklingar?

– Ett sätt att göra detta på är att odla i kontrollerade miljöer och den här möjligheten har ökat dramatiskt tack vare LED-belysning. Nu kan vi odla inomhus, nästan var som helst, och kontrollera ljus, vatten och näringsämnen men också göra det möjligt att helt undvika bekämpningsmedel av olika slag.

LED-ljuset har inneburit en revolution. Det billiga och effektiva ljuset gör det bland annat möjligt att odla på helt nya sätt.

Ett exempel är grödor som inom kort kommer att odlas vertikalt på Dubais internationella flygplats. Livsmedel kan skördas så att de är purfärska innan de konsumeras av hungriga resenärer och de behöver inte transporteras långa sträckor.

– Dessutom gör den här tekniken det möjligt att odla upp och bevara grödor som är sällsynta i naturen, som åkerbär.

Cell-sylt som smakar utsökt

Men det verkligt stora steget mot att separera livsmedelsproduktion från ekosystem är att odla på celler. Celler är levande fabriker, menar Lauri Reuter. De använder sin DNA-kod för att producera molekyler som bland annat skapar smak.

– Vi har till exempel gjort cell-sylt helt utan någon planta. Vi gav celler mineraler och socker och skapade sylten helt och hållet i ett lab. Normalt sett ska en forskare inte smaka på sina prover, men den här gången lyckades jag prova när ingen annan såg på. Den smakade utsökt!

På samma sätt har det redan skapats choklad och ägg med hjälp av celler. Cellbaserat kött är på gång ut på marknaden från företag som Mosameat, Memphis Meats och Supermeat. Investeringarna i de här bolagen är enorma.

Mosameat är ett av flera företag som gör kött utan djur. Istället är det odlat i ett lab.

– Egentligen är det inte så kontroversiellt som det låter. Vi gör precis det här idag när vi tar fram insulin, en metod som alltså redan räddar miljontals människors liv.

Det som nu driver på den här utvecklingen i ett accelererande tempo är tillgången till biologiska data, en tillgång som exploderar. Trots strikta, och enligt Lauri Reuter hämmande, regler inom EU är även den så kallade gensaxen CRISPR/Cas9 något som gör att utvecklingen går enormt fort just nu.

– Vi kan nu designa liv. Och inte bara det, vi kan skapa en maskin som kan skapa liv.

De livsmedel vi har idag är inte på något sätt perfekta. Syftet med en kyckling är inte att skapa den perfekta omeletten, men nu kan vi skapa den med hjälp av celler. Omeletten alltså.

– Vi måste vara medvetna om att det här med modifiering av livsmedel inte heller är något nytt. Det har bara tagit betydligt längre tid tidigare. De första orangea morötterna dök faktiskt upp i Nederländerna och “skapades” där. Ursprungligen var moroten lila och jätteliten.

Och tekniken finns som sagt redan idag i våra livsmedel. Veganska Impossible Burger, den mest välkända hamburgaren som inte innehåller kött men "blöder" tack vare växtbaserat leghemoglobin, säljs nu i över 3000 restauranger i USA. En annan växtbaserad variant, som finns att köpa i Sverige, är Beyond Burger. Det här är som ett slags Turing-test för mat, menar Lauri Reuter, som den cellbaserade maten redan fått godkänt på. Folk märker helt enkelt ingen skillnad.

– Om all mat passerar det här Turing-testet spelar det ingen roll hur den är tillverkad. Allt är ju atomer.

Mat gjord av luft

Om vi drar detta faktum till sin spets är det alltså fullt möjligt att få mat från luften. Det här är precis det som finska projektet Neo-Carbon Food gör. De har skapat en process där de kan skapa koldioxidneutrala mat som drivs av förnyelsebar el.

Råmaterialen som används är enbart vatten och koldioxid som fångas direkt från den omgivande luften. Tekniken gör, enligt dem själva, det möjligt att producera mat helt utan bekämpningsmedel eller odlingsmark.

Solar Foods tar idéen vidare och menar att 100 kilo protein ska skapas till slutet av 2020 med hjälp av vanlig luft och elektricitet som huvudingredienser.

Finska Solar Foods producerar en helt ny sorts näringsrikt protein genom att använda enbart luft och elektricitet.

– Framtidens jordbruk ser mer ut som bryggerier och det är inte alls läskigt. Den här förändringen är oundviklig och nödvändig. Den gör att vi kan odla mat till många fler och på ställen där den inte alls odlas nu, som helt vertikalt, och ändå ha en grön planet.

Frikopplar vi mat från ekosystemet behöver vi heller inte jorden längre, menar Lauri Reuter. I rymden kan vi skapa helt cirkulära ekosystem. Det är precis detta Solar Foods ägnar sig åt. Bolaget har blivit utvalt till Business Incubation Programme of the European Space Agency (ESA) med målet att skapa ett system för produktion av protein när färden bär av mot Mars.

Utvecklingen inom det här området går oerhört fort just nu. Med hjälp av biologiska data och möjligheter att jobba med celler på nya sätt kan vi nu skapa livsmedel med metoder som var rena fantasier för några år sedan.

Matbristen är en myt. Det finns lite som talar för att den här utvecklingen skulle stanna av eller helt försvinna. Att vår produktion av livsmedel skulle se likadan ut då som nu, och vara lika ineffektiv, är sannolikt rena fantasier.

Så vad står i vägen?

Lauri Reuter menar att regelverken måste bli rimliga, i synnerhet inom EU. Idag har både Kina och USA helt andra möjligheter att utveckla de här metoderna. Det måste också tas fram bra produkter, som både tilltalar i smak, utseende och tuggmotstånd. Inte minst måste produktionen bli mer effektiv för att vara konkurrenskraftig.

Men det som står mest i vägen är nog ändå vår känslomässiga koppling till maten. Är du redo att ta Turing-testet?

Magnus Aschan
6 dagar sedan

Magnus Aschan är journalist och skribent med över 20 års erfarenhet av it-branschen.

Han har tidigare varit chefredaktör för TechWorld och Computer Sweden, nyhetsredaktör på den klassiska datortidningen MikroDatorn samt arbetat som it-chef och systemutvecklare.

Magnus har en filosofie kandidatexamen med engelska som huvudämne.

Sedan 2016 leder han Teknikministeriet.