Sjukvård – från brist till överflöd

En rapport från Warp Institute om den hälsorevolution vi är i inledningen av.

Av: Magnus Aschan

 Ladda ner rapporten som pdf

Inledning

Vi står inför en hälsorevolution. Tid med läkare och hjälp av medicinsk expertis har alltid varit en bristvara. Nu kommer det att kunna bli något som finns i överflöd.

Det är flera faktorer som samverkar för att göra det möjligt men till grund ligger en accelererande teknisk utveckling, inte minst inom det digitala området.

Avgörande är den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens, AI. 2011 vann IBM:s dator Watson över två stormästare i Jeopardy. En avancerad AI hade lärt sig att läsa och förstå text, vilket gjorde att Watson kunde sopa banan med Ken Jennings som vunnit 74 omgångar på raken och Brad Rutter som vunnit mer pengar i tv-leken än någon annan. Efter tävlingen sattes Watson att lära sig all medicinsk kunskap.

2016 kom ett nytt prov, långt mycket viktigare än ett lekprogram i tv. En japansk kvinna led av en svår sjukdom, men hennes läkare lyckades inte ställa rätt diagnos och kunde därmed inte behandla henne effektivt. Efter att ha uttömt alla tester vände de sig till Watson. Datorn tog testresultaten och jämförde med 20 miljoner onkologiska studier. Något som för en människa hade tagit åratal var för Watson klart på tio minuter.

Resultatet visade att kvinnan led av en mycket ovanlig form av leukemi. Med hjälp av Watsons analys kunde läkarna ändra hennes behandling. Kvinnan överlevde.

Från början var Watson en dator som tog upp ett helt rum. Nu finns programvaran i molnet. Det är den utveckling som gör att en gång dyra tjänster, som första versionerna av Watson, kommer att bli tillgänglig för alla i en smartphone.

Babylon Health heter ett brittiskt bolag som utvecklar en AI som finns tillgänglig via deras app. Där kan du ställa frågor och berätta om ditt sjukdomstillstånd. AI:n ställer följdfrågor för att kunna göra en första diagnos och om nödvändigt slussa dig vidare till en mänsklig läkare. Ihop med medicinsk data om dig så har AI:n i ett test visat sig vara effektivare än en läkare och en sjuksköterska i att sortera och prioritera bland patienter. Den artificiella intelligensen uppnådde en exakthet om 92 procent i jämförelse med sjuksköterskans 77 procent och läkarens 82 procent.

Det mest intressanta är emellertid inte exakt vad en AI kan eller inte kan göra idag, utan vilken kapacitet de har om några år.

I grunden för den snabba utvecklingen av AI ligger en exponentiell tillväxt. 1965 satte sig Gordon Moore ner för att skriva en artikel till tidningen Electronics. Moore jobbade med integrerade datorkretsar, chip, och noterade att antalet transistorer på en krets hade dubblats vartannat år, men kostnaden var ändå densamma. Han drog ut en linje framåt där dubbleringen fortsatte och vips var Moores lag född.

Vi kan förenklat säga att kretsarna, och därmed datorerna, blev dubbelt så kraftfulla vartannat år. I början ser en sådan utveckling inte mycket ut för världen, men efter ett tag blir den sortens exponentiell tillväxt mycket kraftfull.

1971 fick det rum 2308 transistorer per krets, 2017 var antalet 19,2 miljarder. Om två år kommer den siffran dubblas till 38 miljarder. Om två år till 76 miljarder.

När Watson vann Jeopardy var det möjligt att klämma in 2,5 miljarder transistorer på en krets. Idag är datorerna 580 procent mer kraftfulla. Därför är en smartphone idag över 120 miljoner gånger mer kraftfull än datorerna som användes vid månlandningen 1969.

Många siffror blir det. Poängen är att visa att denna utveckling inte stannar av. Den ökar inte heller i samma takt. Den går istället snabbare och snabbare. En AI i en hälsoapp i din telefon idag är redan hyfsat bra, men dubbla dess förmåga fem gånger de kommande tio åren så är den över 30 gånger mer kraftfull.

Denna AI:n kommer dessutom ha koll på all aktuell medicinsk forskning, hela tiden, över hela världen. Det här påskyndar en höjning av den medicinska kvaliteten i alla länder eftersom alla läkare överallt kan arbeta med de senaste internationella riktlinjerna istället för de trögt uppdaterade nationella riktlinjerna som vi har idag.

Detta är en hälsorevolution i sig, men det händer mer än så.

Tack vare utvecklingen inom två andra områden håller vi på att få mycket bättre koll på våra egna kroppars hälsotillstånd och speciella förutsättningar.

Det ena utvecklingsområdet innebär att olika former av tester på senare tid blivit billigare och mer lättillgängliga. Det finns flera olika sorters DNA-tester. De första varianterna kunde visa ditt ursprung och ge dig möjligheten att hitta okända släktingar. Nu kan du via testerna också få uppgifter om du, baserat på din DNA-sammansättning, har högre eller mindre sannolikhet att få vissa sjukdomar, eller om du har lättare eller svårare att ta upp vissa vitaminer. Dessutom har det dykt upp olika enklare tester som kan utföras på apotek, provtagningsställen och ibland i hemmet.

Det andra utvecklingsområdet är sensorer i smartphones, klockor, armband och ringar. Här ser vi också effekten av Moores lag och den exponentiella tillväxten. Sensorerna blir snabbt allt mer avancerade, billigare och mindre. Vi får information om vår kroppsvärme, puls, hur vi rör oss och sover. Ur vår svett går det att utläsa mycket om kroppens tillstånd. Den stora fördelen med sensorernas inhämtning och analys är att det sker i realtid. Du kan både varnas vid akuta tillstånd och förvarnas av en AI som kan analysera hur dina värden utvecklas och förutse att exempelvis en hjärtattack kommer att hända och därmed ge dig tid att förebygga. Du kan även få påminnelser om vad du behöver göra för att hålla dina hälsa i gott skick, både kort- och långsiktigt, utifrån din kropp och dina preferenser.

Den här rapportens syfte är inte att djupdyka i varje enskilt område, utan att lyfta blicken för att se vart vi är på väg och vilken utveckling vi kan få. För utveckling sker inte av sig själv. Det krävs att någon driver den och att den inte hindras.

Istället för en sjukvård vi uppsöker när vi är sjuka och först då ställer diagnos, kan vi få en mycket bättre grundläggande koll på varje persons kropp och hälsotillstånd, i realtid. Vi kommer att ha information för att leva och äta bättre, anpassat efter vad just vår kropp behöver. När vi väl blir sjuka sker diagnos och behandling i ett betydligt tidigare skede och med en mycket högre kunskapsnivå.

Den största förändringen blir emellertid att vi kan prata hur mycket vi vill med en AI-läkare, som baserat på den grundläggande data vi samlar in om våra kroppar, är expert på varje enskild person.

Tid med läkare, med medicinsk expertis, har alltid varit en bristvara som hittills enbart kunnat åtgärdas genom mycket pengar till att utbilda och anställa fler läkare och sjuksköterskor. En stor del av deras arbete kommer att kunna göras av datorer till en mycket låg kostnad. Läkare och sjuksköterskor kommer nu istället kunna ägna mer tid åt att träffa kvarvarande patienter och ihop med AI-stöd ställa rätt diagnos och genomföra en optimal behandling i enlighet med de senaste riktlinjerna.

Warp Institute ser mycket positivt på denna utveckling, där människa och maskin jobbar ihop. Där vi får koll på varje individ och varje individ själv får mycket bättre koll på sin egen kropp och hälsa. Det är en utveckling som kan ge oss väsentligt hälsosammare liv där vi undviker sjukdomar och blir bättre på att diagnostisera sjukdomar som ändå inträffar. Vi kommer att leva längre och må bättre under tiden. En sådan framtid vill vi vänta så kort som möjligt på. En sådan framtid vill vi få att ske snabbare.

Mathias Sundin

Ordförande stiftelsen Warp Institute

Om rapporten

Syftet med denna rapport är att visa på vilken utveckling som är möjlig. Den har inte syftet att vara heltäckande eller gå på djupet i olika frågeställningar, utan att visa på en positiv framtid och starta en diskussion om hur vi kan komma dit.

Om Warp Institute

Warp bygger världens största community för optimister. Vi ser på område efter område hur det som en gång var dyrt och svårt, som det var brist av, blir billigt och tillgängligt för många fler.

Något som inte finns i överflöd, i alla fall inte i Sverige och stora delar av västvärlden, är optimism. Dubbelt så många svenskar ser negativt på framtiden än som ser positivt på den.

Genom att samla minst en miljon optimister i ett community vill vi göra världen mer optimistisk. Vi vill visa allt som går rätt i världen, det som Hans Rosling så pedagogiskt och roligt visade oss. Vi tror att det i en sådan samling människor kommer att uppstå väldigt spännande idéer. Idéer som vi vill hjälpa till att förverkliga.

Warp Institute är en stiftelse vars övergripande ändamål är att ge människor en positiv syn på framtiden och öka möjligheten att på olika sätt påskynda utvecklingen mot en bättre framtid.

Om rapportförfattaren

Magnus Aschan är journalist och skribent med över 20 års erfarenhet av it-branschen. Han har tidigare varit chefredaktör för TechWorld och Computer Sweden, nyhetsredaktör på den klassiska datortidningen MikroDatorn samt arbetat som it-chef och systemutvecklare.

Magnus har en filosofie kandidatexamen med engelska som huvudämne. Sedan 2016 leder han Teknikministeriet.

Kom i kontakt med rapportförfattaren på magnus@teknikministeriet.se.

Hälsorevolutionen

Den närmaste framtidens tekniska framsteg inom hälsa och medicin kommer att vara mer betydelsefulla än all annan utveckling. Tack vare att allt fler är uppkopplade kommer de här framstegen att vara människor till nytta över hela världen.

Förbättrade behandlingar och möjligheten att upptäcka sjukdomar tidigare, hantering av journaler och övervakning av den personliga hälsan lovar en mer rättvis tillgång till hälso- och sjukvård. En tillgång som potentiellt når miljarder människor, där vissa tidigare helt stått utanför den moderna vården, i takt med spridningen av digital teknik.

Tekniken gör att vården breddas och kommer fler till del. Digitala vårdmöten kan göras nästan oavsett var du befinner dig på jorden och vilket språk du talar.

Utvecklingen inom sensorer och diagnostisering kommer att förvandla vården i grunden, från reaktiv till proaktiv. De allra flesta sjukdomar upptäcks allt tidigare och kan behandlas innan de blir akuta.

Din mobiltelefon blir en diagnostisk central. Redan idag finns mängder med kroppsnära sensorer som kan mäta av bland annat puls, blodsocker med mera. Men snart kommer du att dra nytta av en rad tekniska lösningar som är utformade för att övervaka ditt välbefinnande: mikroskopiska robotar i ditt cirkulationssystem som övervakar ditt blodtryck och kan upptäcka hjärtinfarkt och identifiera cancer i ett mycket tidigt stadium.

Framsteg inom genetisk testning kommer att inleda en era av personlig medicinering som minimerar risken för bieffekter och optimerar behandlingen. Genom riktade tester och avkodning av en persons fullständiga DNA kommer läkare och specialister att ha mer information om patienter och vilken behandling som passar bäst.

Vården kommer att förbättras dramatiskt tack vare artificiell intelligens och robotar, som ger tillgång till bättre och säkrare vård till fler än någonsin i historien.

Vi står inför en vårdrevolution.

Nu måste vi undanröja alla hinder så att de tekniska framstegen kan ge längre och hälsosammare liv och ökad livskvalitet till så många som möjligt så snart som möjligt.

Digitalisering kan göra störst nytta i vården

Den exponentiella tekniska utvecklingen revolutionerar hela samhället. Men det område där det kan göra mest nytta är vården. Digitaliseringen av vården ger människor bättre hälsa och välbefinnande på ett sätt som saknar motstycke i historien.

Vi får allt mer data som kvantitativt visar hur vi mår och ger oss bättre koll på hälsan. Vårdgivare och vårdpersonal får bättre dataunderlag och kraftfulla beslutsstöd baserade på artificiell intelligens. Varje individs hälsa kan med hjälp av tekniken förbättras och sjukdomssymptom upptäckas tidigare.

3d-printade robotproteser, elektroniska piller med inbyggda sensorer som rapporterar när pillret är svalt och syntetiskt utskrivna organ är redan idag verklighet och utvecklingen accelererar. Tekniken möjliggör behandlingar som tidigare inte var möjliga och gör det möjligt att behandla med en precision som minimerar bi-effekter och ger optimalt resultat.

Vårdens skifte från reaktiv till proaktiv gör att vi kan behandlas redan innan vi blir sjuka. Utvecklingen är bara i sin linda, men vi ser redan nu stora samhällsvinster med digitaliseringen av vården.

Det krävs både information, utbildning och kraftfulla åtgärder för att accelerera den här utvecklingen. Tekniken har potential att göra våra liv mer hälsosamma, öka vår livslängd och livskvalitet. Detta får inte hindras av formalia eller brist på kunskap.

Vår hälsa kan inte vänta.

Syfte

Den här rapporten syftar till att beskriva hur digitaliseringen och den tekniska utvecklingen redan nu förbättrar vården och vilken potential som finns de närmaste åren och på längre sikt. Men främst syftar den till att visa de åtgärder som krävs för att accelerera denna utveckling så att nyttan kan komma människor till del så snart som möjligt.

Frågeställningar

De frågor denna rapport besvarar är:

Vilka möjligheter finns inom hälsoområdet och vilka trender kan vi se nu?

Vad möjliggör tekniken inom fem år?

Hur ser hälsoområdet ut på lång sikt?

Hur får vi denna positiva framtid för vår hälsa att komma tidigare?

Exponentiell utveckling

Vi lever nu i en värld av exponentiell utveckling. Men vi människor är vana vid linjärt tänkande, vilket skapar en ökad diskrepans mellan den värld vi lever i och vår förmåga att förstå och förutspå den.

Tänk dig att du tar 30 linjära steg. Du skulle räkna ett, två, tre, fyra, fem och så vidare. Efter 30 linjära steg har du hamnat ungefär 30 meter längre bort och de flesta av oss skulle kunna peka ut på ett ungefär hur långt det är. Men om du skulle ta 30 exponentiella steg, ett, två, fyra, åtta, sexton, trettiotvå. Var skulle du hamna på 30 steg då? Väldigt få ger det korrekta svaret. Det är en miljard meter bort, eller motsvarande 26 varv runt jorden.

Den exponentiella kurvan är förrädisk för oss därför att den ser ut att öka i stort sett linjärt innan den sticker iväg. Kurvan “warpar”, ett nyckelbegrepp vi måste lära oss att förstå. I diskrepansen mellan det linjära och exponentiella tenderar vi att överskatta förändringar på kort sikt och grovt underskatta dem på lång sikt.

Linjär kontra exponentiell tillväxt

Den exponentiella utvecklingen är direkt kopplad mot teknik och är i sig ingen ny företeelse. 1965 beskrev Gordon Moore denna utveckling i vad som nu är känt som Moores lag, där han observerade att antalet transistorer i en integrerad krets fördubblas ungefär vartannat år, vilket också skett.

Moores lag kan appliceras på uppkopplingshastigheter, lagringsutrymme, kamerasensorer och annan teknik som är central inom digitalisering. Detta ger att det som digitaliseras är föremål för exponentiell utveckling, även vården.

Från brist till överflöd

Den exponentiella utvecklingen påverkar hela samhället och digitaliseringen skapar i allt snabbare takt ett överflöd där det tidigare var brist. Några tydliga exempel är böcker, musik och film som genom digitala tjänster idag finns i överflöd. Nu är även vården i inledningen av detta omdanande skifte och kommer under de närmaste åren att gå från brist till överflöd.

Initialt kommer det att handla om medicinsk rådgivning. Idag är det en bristvara men kommer relativt snart finnas lättillgängligt för i stort sett alla oavsett var patienten befinner sig geografiskt och tid på dygnet.

På sikt kommer patienter kunna få obegränsad rådgivning av världens skickligaste läkare. Kostnaden kommer att vara närmare noll eftersom kunskapen kommer att förflyttas från att, som idag, enbart finnas i läkarens huvud, till att finns i enorma databaser där artificiella intelligenser ger personligt anpassad rådgivning baserat på stora datamängder genererat av sensorer.

Men i takt med att fler delar av vården digitaliseras kommer även dessa övergå från brist till överflöd. 3d-skrivare ger oss personligt anpassade och billiga proteser, billigare labbutrustning och sensorer ger oss ständig diagnostisering och personlig medicinering. Allt detta till en kostnad som ständigt minskar för att till slut närma sig noll.

Den exponentiella utvecklingen påverkar hela samhället och digitaliseringen skapar i allt snabbare takt ett överflöd där det tidigare var brist. Några tydliga exempel är böcker, musik och film som genom digitala tjänster idag finns i överflöd. Nu är även vården i inledningen av detta omdanande skifte och kommer under de närmaste åren att gå från brist till överflöd.

Initialt kommer det att handla om medicinsk rådgivning. Idag är det en bristvara men kommer relativt snart finnas lättillgängligt för i stort sett alla oavsett var patienten befinner sig geografiskt och tid på dygnet.

På sikt kommer patienter kunna få obegränsad rådgivning av världens skickligaste läkare. Kostnaden kommer att vara närmare noll eftersom kunskapen kommer att förflyttas från att, som idag, enbart finnas i läkarens huvud, till att finns i enorma databaser där artificiella intelligenser ger personligt anpassad rådgivning baserat på stora datamängder genererat av sensorer.

Men i takt med att fler delar av vården digitaliseras kommer även dessa övergå från brist till överflöd. 3d-skrivare ger oss personligt anpassade och billiga proteser, billigare labbutrustning och sensorer ger oss ständig diagnostisering och personlig medicinering. Allt detta till en kostnad som ständigt minskar för att till slut närma sig noll.

Digitalisering nödvändigt för att möta personalbrist

Samtidigt som befolkningen växer och blir äldre, och behoven av välfärd ökar, uppnår många medarbetare pensionsålder de närmaste åren. Det innebär att det kommer att behövas ungefär 225 000 nya medarbetare i vården och omsorgen fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning, skriver Sveriges Kommuner och Landsting i en rapport från 2014. Denna siffra är sannolikt låg givet det ökade invånarantalet de senaste åren.

Digitalisering av vården ska ur detta perspektiv inte bara ses som en förbättring av vården utan helt nödvändigt för att bibehålla nuvarande vårdkvalitet. Tekniken har möjlighet att avlasta personal så att de kan spendera mer tid med patienterna än med administration.

Samtidigt som befolkningen växer och blir äldre, och behoven av välfärd ökar, uppnår många medarbetare pensionsålder de närmaste åren. Det innebär att det kommer att behövas ungefär 225 000 nya medarbetare i vården och omsorgen fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning, skriver Sveriges Kommuner och Landsting i en rapport från 2014. Denna siffra är sannolikt låg givet det ökade invånarantalet de senaste åren.

Digitalisering av vården ska ur detta perspektiv inte bara ses som en förbättring av vården utan helt nödvändigt för att bibehålla nuvarande vårdkvalitet. Tekniken har möjlighet att avlasta personal så att de kan spendera mer tid med patienterna än med administration.

Vem ska prioriteras?

Idag finns flera barriärer för att nå en allmänläkare på vårdcentralen. Det är svårt att söka vård. Detta leder till att många undviker att söka vård för mindre åkommor, som riskerar att eskalera.

Samtidigt bör svårare besvär prioriteras och vårdcentralerna inte blockeras av nästäppor och lättare hosta. Tekniken gör det redan idag möjligt att fånga upp de mindre åkommorna via chatbotar och digitala vårdmöten, vilket avlastar vårdcentralerna. De ger möjlighet att ställa många frågor om tillståndet utan att uppta tid från patienter med svårare besvär.

Första och andra linjens support

Ett sätt att se på det är som första och andra linjens support. Chatbotar baserade på artificiell intelligens och i nästa steg digitala vårdmöten fångar upp patienten i ett första skede, om mer hjälp behövs kan patienten skickas vidare till ett fysiskt vårdmöte och kanske direkt kunna träffa en specialist.

Redan idag finns teknik för digital behovsbedömning och tekniken förbättras kontinuerligt. Tekniken gör det möjligt att möta rädslan från vårdinstanser att personer med mindre åkommor bokar upp alla tider. Istället kan dessa patienter fångas upp av digitala system och andra linjen främst användas av de mest behövande, som multisjuka.

En bredare vård

Chatbotar och digitala vårdmöten leder till att vården blir bredare och medborgarna får fler kontaktmetoder. I de flesta fall börjar framtidens vårdmöte med en chatbot, nästa steg kan vara en asynkron chat med en läkare eller sköterska som sedan följer upp med ett digitalt eller fysiskt vårdmöte vid behov. Detta i jämförelse med idag där vårdcentralen, ambulans eller akutmottagning blir första instans och som i många fall leder till att medborgarna inte har tillgång till vården när de behöver.

Idag finns snarast en underkonsumtion av vård. Många går för länge med sina åkommor innan de söker vård. Ett litet märke på huden kan oroa men på grund av barriärer blir det inget vårdbesök. Ett halvår senare visar det sig att märket är hudcancer. Vad detta kostar samhället och vad det innebär i oro är inget som mäts idag.

Det finns också ett stort skifte i synsätt här: Patienten ska inte hållas borta från vården utan tvärtom, komma närmare den.

Diagnostisering

Idag är diagnostisering relativt dyrt och svårtillgängligt. Patienten måste ta sig till en vårdcentral eller sjukhus för att få en labbremiss och prover måste skickas till centrala labb för analys, sedan måste patienten komma tillbaka till vården för uppföljning.

De kontinuerligt fallande priserna på teknisk utrustning kommer på bara några års sikt ändra förutsättningarna för diagnostisering kraftigt. Tillsammans med en utveckling som leder mot enklare gränssnitt och handhavande kommer vi i framtiden att kunna göra enklare tester i hemmet.

Om ditt barn har varit hemma med feber några dagar kan han eller hon spotta i en liten labbmaskin, som är uppkopplad mot en digital hälsotjänst, och få diagnos där och då. Det finns redan idag ett antal företag som erbjuder den här typen av hemmalabb som bland annat gör det möjligt att lämna salivprov. Den finns även enklare utrustning för DNA-analys, som kanske inte kommer att stå i allas hem, men väl kunna användas på vårdcentralen.

Inom Stockholm skickas idag samtliga labbprover till Karolinska för analys, en centraliserad och tidskrävande modell. Om några år kommer du att kunna gå till din vårdcentral, eller apotek, och få en analys direkt. Detta minskar ledtider, gör det möjligt att ställa diagnos väsentligt snabbare, minskar oro och ge snabbare behandling.

Vårdcentralens minskade roll

När en stor del av vårdmötena blir digitala och provtagning blir möjlig att göra på apotek och i hemmet kommer vårdcentralens roll att minska. Detta kommer sannolikt ske på relativt kort sikt där patienter i allt mindre utsträckning kommer att söka sig till vårdcentralerna som första instans.

Proaktivitet

Digitalisering av vården innebär ett skifte från reaktiv till proaktiv vård. Sensorer, digitala tjänster och diagnostisering i betydligt större omfattning gör det möjligt att fånga upp hälsoproblem långt tidigare än idag.

Vårdens fokus skiftar då till att hålla folk friska istället för att reaktivt behandla dem när de väl blivit sjuka. Läkarbesöket blir då sista instans i en lång rad åtgärder. Vården som term breddas väsentligt och får en mer omfattande roll som syftar till att hjälpa folk att leva fullödiga liv. I en nära framtid har alla en “hälsobot”.

En personlig artificiell rådgivare som har access till alla mina personliga hälsodata. Den ger mig råd om kost, motion, medicinering och vård vid behov, men som bara jag som individ kontrollerar.

Begreppet behandling blir allt vidare och sträcker sig från mycket tidiga proaktiva insatser, som att öka mängden A-vitamin i kosten med 10 procent, till väldigt sena som kirurgi.

Sensorer och kroppsnära teknik

Sensorer och kroppsnära teknik har en avgörande betydelse i skiftet mot proaktiv vård. Teknikens exponentiella utveckling är drivande. Avancerade kameror, sensorer som mäter värme och pulsmätare kopplat mot algoritmer gör det möjligt att blixtsnabbt ställa diagnos och sätt in åtgärder, exempelvis om du får feber.

I kombination med mer in-data från användarna, som måltider, sömn och aktivitet kan artificiell intelligens utforma råd och rekommendationer för en hälsosam livsstil. Vid ett vårdmöte kan data laddas upp till vårdgivaren för diagnostisering. Vårdgivaren kan via sina AI-stödda system också proaktivt ta kontakt och ge råd baserat på loggar med data.

Vårdgivaren Kry har redan möjlighet att integrera sin tjänst med personliga hälsotjänster som Lifesum, som innehåller data om patienten. När patienten kontaktar Kry får denne frågan om han eller hon är villig att dela information från de senaste tre veckorna.

Från vältränade till de mest behövande

Idag används avancerade pulsklockor främst av personer som är väldigt hälsointresserade. De som har störst utbyte av att ha den här sortens utrustning på sig är dock personer med stora vårdbehov, som multisjuka och äldre.

Kroniker står för 80 procent av vårdkonsumtionen i Sverige och många patienter inom den här kategorin skulle ha stor nytta av tekniken.

Detta kan mätas idag

Dagens sensorer kan bland annat läsa av puls, sömncykler, snarkningar och stress. Med allt större datamängder och bättre algoritmer ökar precisionen. Systemen är lärande vilket innebär att de blir bättre över tid, detta gäller både generellt och hur systemet lär sig att mäta en viss individs data.

Redan idag kan vi mäta EKG via en produkt som heter Oura. Det är en ring som sätts på fingret och fångar upp hjärtrytm. Ringen kan bland annat användas till att tidigt upptäcka risk för hjärtattack, eller varna vid för höga stressnivåer.

Det finns givetvis också begränsningar i vad som kan mätas utanpå huden. Det går ännu inte att fånga in data som kolesterol. Krypterade implantat, där du kan lagra information i kroppen som skyddas från utomstående, och elektroniska piller finns idag på marknaden, men adaptionen väntas ske på en längre horisont.

Framåt ser vi ännu större integration mellan olika enheter och digitala tjänster. Sensorer som kommunicerar med en app, som utbyter data med vårdgivare, apotek och information om kosten ger patienten och vårdgivaren en helhetsbild som gör det möjligt att optimera hälsoråd och behandling.

Datadriven vård

Det ökade mängden data om patienterna leder till att vården blir datadriven. Beslutsstöd kommer att bli väsentligt mer kraftfulla än de är idag och behandlingarna betydlig mer exakta.

Före, under och efter vårdmötet fångas data upp kontinuerligt av sensorer. Men data kan också samlas in rutinmässigt om behandlingen: Vad sa patienten, hur tolkade läkaren det, vilken behandling infördes, hur upplevde patienten det?

Idag finns inte den här typen av information på patientnivå. Istället görs mindre studier på ett urval patienter vilket ger väsentligt lägre datakvalitet och sämre beslutsunderlag. Det här informationen kan användas till att optimera behandlingsmetoder, ändra i små iterationer och utvärdera löpande.

Digitala vårdgivare använder redan idag data för kvalitetsbedömningar på ett sätt som ännu inte görs inom den offentliga vården. Läkarna får här kontinuerlig feedback, även under vårdbesöket.

Hantering av kroppsnära data

En utmaning kring kroppsnära teknik och den information som samlas ihop av sensorer är ägandeskap av data. Privata aktörer som Fitbit, Apple och Samsung dominerar segmentet och vill samtliga hantera data i egna it-system och appar. Medvetenheten om ägandeskapet är idag låg. Den största delen användare är yngre personer som inte satt sig in i policys kring datahanteringen och låter apparna veta allting.

Detta skapar problem dels för att ägarskapet hamnar i fel händer, en individs data bör tillhöra individen, men också för att data samlas i silos, i it-system som är mer eller mindre isolerade. Detta leder till att patient och vårdgivare har svårt att få en helhetsbild av patientens hälsa.

Artificiell intelligens i vården

Artificiell intelligens finns redan idag inom vården och användning av tekniken väntas öka enormt de kommande åren. Det finns ett flertal användningsområden som främjar vården både internt och externt.

Stöd till vårdpersonal

Dagens vårdsystem innehåller enorma mängder information och i takt med att kroppsnära sensorer kommer att generera åtskilligt mer data är det inte möjligt för människor att hantera datamängderna.

Ett användningsområde för artificiell intelligens som ligger nära till hands är därför möjligheten att gallra och sortera information som sedan presenteras som lättolkade beslutsunderlag för vårdpersonalen.

AI har synnerligen stor potential i att hjälpa läkare med triage, en bedömning av en patients medicinska allvarlighetsgrad utifrån anamnes, symtom och ibland även vitalparametrar.

I kommande generationer av system som nu upphandlas av landstingen kommer den här typen av stöd finnas, eller bli möjligt att lägga till. Systemet kommer att presentera en vy för vårdpersonalen som är personaliserad och som ger bäst nytta vid precis detta tillfälle. Det leder till nära inpå optimalt beslutsunderlag som även innehåller patientgenererad data i samma gränssnitt.

Datainsamlingen kommer i stor utsträckning ske digitalt. Istället för att ta med dig en blankett hem innan operation, så kommer du som patient att mata in data direkt i systemet. Vårdpersonalen får då ett underlag som är betydligt mer exakt och kan bygga en bättre kunskapsnivå.

Redan idag finns ett antal områden där AI trumfar människor, som inom onkologi, analys av MRI och röntgenplåtar. Inom dermatologin finns nu AI som kan tolka bilder lika bra som en specialistläkare.

AI utför uppgifter människor inte kan

Många av de system som baseras på AI gör saker som människor gör idag. Men det finns även andra saker som människor inte kan göra: som att analysera en stor grupp patienters hjärtfrekvens i realtid.

AI öppnar alltså upp möjligheten att diagnostisera och utöva vård som inte är möjlig idag. Pilotprojekt genomförs som sedan utvärderas och baserat på resultat rullas ut i större skala. AI har stor potential att effektivisera vården och minska kostnaden för att leverera en enhet vård.

Detta öppnar upp för en rad frågeställningar: Vad är vården idag och hur bygger vi om det på ett bättre sätt? Och vad är vården inte idag? Den proaktiva vården med ökad automatisk monitorering och diagnostisering gör det möjligt att baserat på avvikelser behandla patienter i ett tidigt skede.

Från hösnuva till differentialdiagnoser

Chatbotar med artificiell intelligens har potential att diagnostisera en mängd olika tillstånd. Men att med 98% säkerhet säga att patienten har hösnuva är inte det främsta användningsområdet, detta kan enkelt utredas redan idag genom att fylla i ett formulär.

Där AI har verklig potential att i slutändan rädda liv är inom differentialdiagnoser, ett särskiljande av sjukdomar med likartade symtom. Tekniken kan maximera chansen att hitta livshotande sjukdomar genom att särskilja symptom baserat på data genererat av sensorer och inmatad information från patienten i en chat.

Ett annat område där AI-stödda beslutsstöd kommer att revolutionera vården är inom sällsynta diagnoser. Det finns över 9000 sällsynta diagnoser som sammanlagt miljoner människor lider av, men som är mycket svåra att diagnostisera med dagens metoder. AI- baserad chat kommer både att användas direkt av patienten och som ett verktyg för läkaren att själv kunna ställa frågor och få beslutsstöd.

Robotar inom vården

Robotar är ingenting nytt inom vården. De hjälper oss med tunga lyft, frakt, kirurgi och många andra sysslor. Men den här utvecklingen kommer att accelerera och även robotarna kommer att kopplas ihop med allt mer avancerade artificiella intelligenser vilket gör dem autonoma.

Fjärrstyrda operationsrobotar kommer även göra det möjligt att låta de allra mest erfarna, specialiserade kirurgerna operera patienter på distans så att alla människor kan få den bästa kirurgiska vården oavsett var de bor.

DNA-analyser

DNA-analyser har gått från att vara extrem kostsamt, svårtillgängligt och ge begränsade resultat till relativt billig och lättillgängligt med möjlighet att ge information inom en rad olika områden.

Inom en snar framtid kommer antalet DNA-analyser som görs öka markant och användas löpande inom vården.

Det finns i första hand tre typer av information dagens kommersiella DNA-analyser ger.

Härkomst

Den som analyserar sig kan lära sig mer om sin härkomst. Exempelvis via tjänsten AncestryDNA som kopplar ihop dig med avlägsna släktingar.

Genetisk sjukdomsbild

Tjänster som 23andme.com analyserar samvariansen mellan vissa gener och risken att utveckla vissa typer sjukdomar. Den som analyserar sig kan exempelvis få ett resultat som visar ökad risk att drabbas av bukspottkörtelcancer.

Idag är priset cirka 1600 svenska kronor för ett test, men priserna fortsätter nedåt och konkurrensen ökar. Företaget har tre miljoner DNA-analyser i din databas och växer stadigt. Fler analyser innebär bättre exakthet i tjänsten.

Näringsupptag och fysiologi

Tjänster som DNAFit och AthGene analyserar ditt DNA och visar hur din genetik påverkar möjlighet att ta upp vissa näringsämnen. Den som analyserar sig kan exempelvis få information om sämre upptag av vitamin B12, så att detta kan kompletteras genom kosttillskott.

Analysen ger också svar på vilken typ av kropp du har, explosiv eller seg? Det ger bland annat en god indikation på risk för muskelskador.

Om du exempelvis har svagare bindväv än genomsnittet bör du stretcha mer noggrant inför träning. Analysen ger även svar på hur väl du tål alkohol, gluten, laktos, koffein med mera.

Rätt näringsämnen och medicinering för just dig

Mer lättillgänglig diagnostisering, kroppsnära sensorer som kontinuerligt mäter hur vi mår tillsammans med DNA-analys och AI gör att kost och medicinering kan personaliseras.

Utvecklingen inom näringslära exploderar och vi har på kort tid fått många nya insikter om visa födoämnens nytta och skada samt risker med olika livsstilar.

Teknik och kunskap ligger längst fram hos de målgrupper som är fokuserade på träning och hälsa men sipprar nu också vidare till en större målgrupp. Redan idag finns gym som i medlemskapet inkluderar DNA-analys och kostrådgivning.

Även idrottsrörelsen ligger långt fram. Elitidrottare använder idag teknik och data på ett omfattande sätt. De “biohackar” genom att optimera kost, träning, vila och andra faktorer på ett sätt som är optimerat för just deras fysiologi.

Att använda den här tekniken på målgrupper som patienter med kroniska tillstånd och multisjuka skulle ge förhöjd livskvalitet och rädda liv.

Spetspatienter trycker på

Mer information om kroppen, möjliggjort av sensorer och data, tillsammans med enorma mängder kvalificerad information på nätet skapar så kallade spetspatienter, patienter som kan och vill vara väldigt delaktiga i sina vårdprocesser.

Dessa patienter har kunskap och vilja att själva justera behandlingen och styra mycket själv. Patienterna har större möjligheter än någonsin att sätta sig in i ämnen och utvärdera avancerade behandlingar på egen hand. Detta skapar tillfredsställelse hos patienten själv men avlastar även vården.

Det finns en community runt detta som samlas under hashtaggen #wearenotwaiting. Gruppen består huvudsakligen av patienter som inte orkar vänta på vårdens dåliga service. De skapar egna behandlingar och bygger bland annat egna insulinpumpar och annan medicinsk utrustning.

Företagen som växer fram

I gränslandet mellan vård och teknik växer en mängd företag fram i takt med att vårddata blir mer tillgängligt och datamängderna växer.

Kry och MinDoktor är två företag som fått stor exponering i media och lockat till sig många patienter på kort tid. Vårdkoncerner som Aleris och Capio har börjat med avancerade videomötestjänster och använder sig av artificiell intelligens och maskininlärning som gör det möjligt för patienter att få svar på frågor om vård och behandlingar.

Capio har enligt egen uppgift redan lanserat en chattjänst till 500000 patienter och innan sommaren 2018 är målet att tjänsten ska nå 700000 patienter. I Capios fall investerar de och sitter i styrelsen i Doctrin som utvecklar tjänsterna, men använder sitt eget varumärke i kommunikationen.

Aleris har byggt en egen labbmiljö som kallas AlerisX där man utvecklar en liknande plattform som heter Doktor24.

Babylon Health

Babylon Health är prenumerationsbaserad vårdgivare som ger användarna möjlighet att ha virtuella konsultationer med läkare och hälsovårdsspecialister via textchat och videomöte i företagets mobilapp. Användarna kan även få ut recept, bli remitterade till specialister och boka vårdbesök hos närliggande vårdcentraler eller sjukhus.

Bolaget är engelskt och är verksamt på den brittiska marknaden, grundades 2013 och var den första tjänsten av den här typen som registrerades hos Care Quality Commission. Bland annat svenska Kinnevik AB har investerat pengar i bolaget.

Via prenumerationsmodellen kan användarna få obegränsad tillgång till allmänläkare. Konsultationstjänsten syftar främst till att får svar på frågor om vanliga åkommor som feber, halsont, allergier, hudirritationer och förkylningar. Men användarna kan också få hjälp med psykiska besvär som depression och ångest. I slutet av varje konsultation kan användarna anonymt utvärdera det virtuella vårdbesöket.

Användarna kan synka aktivitetsarmband och andra sensorer med Babylons app. Detta data, som inkluderar kaloriintag, sömn, puls och stressnivåer, kan sedan användas till att bygga en individuell vårdplan för användaren. Babylon kan också leverera hem test-kit till sina användare. Dessa diagnostik-kit kan bland annat användas för att testa kolesterol, diabetes och sockernivå. Användarna skickar sedan tillbaka proverna till Babylon Health och resultaten dyker upp i appen.

AI snabbare och mer exakt än vårdpersonal

Sedan januari 2016 har bolaget utvecklat en artificiell intelligens i syfte att ställa en initial diagnos av användarnas hälsotillstånd.

I juni 2016 utvärderades denna AI och jämfördes med en sjuksköterska och en läkare från Oxford University. Professor Irwin Nazareth jämförde resultaten och kunde dra slutsatsen att Babylons AI var konsekvent snabbare och mer exakt än sina mänskliga kollegor i processen att sortera och prioritera patienter med utgångspunkt från sjukdomshistoria, symtom och ibland vitalparametrar såsom andningsfrekvens, puls och kroppstemperatur.

Den artificiella intelligensen uppnådde en exakthet om 92 procent i jämförelse med sjuksköterskans 77 procent och läkarens 82 procent. Februari 2018 hade Babylon Health 2000 videokonsultationer per vecka i sin mobilapp, där varje konsultation är cirka 10 minuter långt. 30 procent av konsultationerna är utanför ordinarie öppettider för vårdcentralerna, vilket är från åtta på morgonen till åtta på kvällen. De flesta läkarna ger konsultation från hemmet.

Kry

Kry är en av de större digitala vårdgivarna i Sverige och grundades 2014. Frågeställningen som startade verksamheten var: Varför är det inte möjligt att träffa sjukvården på internet?

Ett år efter start var plattformen redo för lansering, då med tanken att tjänsten skulle köras igång i ett landsting. Men, på grund av byråkrati och utdragna processer startades tjänsten igång privat istället den 12:e mars 2015.

Företaget var inställt på en anstormning av patienter, främst av alla de som inte får hjälp någon annanstans. Men anstormningen uteblev och företaget fick fokusera på marknadsföring och att skapa en upplevelse av vårdbesöket som var så pass bra och trygg att folk tipsade anhöriga och vänner om tjänsten.

Initialt inledde Kry ett samarbete med en vårdcentral som levererade läkare för att bemanna tjänsten, men efterhand blev bolaget en egen vårdgivare. Det gjorde det möjligt att styra verksamheten på egen hand och hålla egna öppettider vilket ledde till ökad kundtillströmning. 2016 började tjänsten ta fart och marknadsföringen ökade i omfattning. Sedan dess har tillväxten varit omfattande.

Kry, MinDoktor och finska MeeDoc startade upp sina verksamheter ungefär samtidigt i Norden. Inriktningen skiljer sig i att Kry grundades av entreprenörer medan MinDoktor startades av läkare. Initialt hade MinDoktor, som startade något innan Kry, ett större fokus på text och kommunikation. De har efterhand lagt till funktionen för videosamtal med läkare.

Vården ska anpassa sig efter patienten - inte tvärtom

Krys vision är att förändra beteenden inom vården. Idag dikterar vårdgivaren villkor för patienten som måste passa vissa tider, ringa för att få en telefontid och sedan komma på läkarbesök några dagar senare.

Det här vill bolaget ställa på ända. De menar att vården ska anpassa sitt beteende efter patienten, inte tvärtom. I förlängningen tror man att när patienter får möta en vård som anpassas efter deras villkor kommer de att ställa krav på resten av vården.

Vården ska anpassa sig efter patientens tillgänglighet istället för att patienten anpassar sig efter vårdens tillgänglighet. Detta är skiftet man vill genomföra.

Mer än att flytta läkarbesöket till nätet

Kry menar att det inte bara handlar om att flytta ett läkarbesök till nätet, det handlar om att ändra vårdflöden. Redan idag sker många patientmöten via tjänsten, främst hjälper Kry patienter med medelsvåra eller enkla åkommor och har nyligen skapat möjlighet att hjälpa patienter med psykisk ohälsa.

Men, man ser att kroniker och andra grupper som har löpande läkarkontakter kan få ett ännu bättre värde. Idag menar man att många patienter inom de här kategorierna inte tas så bra omhand.

Bolaget jobbar aktivt med att få bort bilden av att digitala vårdbesök bara görs vid enstaka tillfällen, att Kry är relevant som vårdgivare hela vägen och att patienten kan ha sin stående läkare här.

Sett över de besök som görs i fysisk primärvård menar Kry att man idag kan ta hand om ungefär 60 procent av patienterna. Framåt ser man att vårdmötena inte kommer att vara antingen digitala eller fysiska. Istället kommer det digitala vårdmötet vara den första kontakten, innan andra insatser tar vid.

Företaget ser att de skulle kunna hantera 90 procent av alla vårdmöten digitalt om flöden byggs som baseras på initiala digitala möten.

Vårdcentralen försvinner

Visionen är att vårdcentralen som koncept kommer försvinna, menar Kry. Större delen av vården kommer att kunna skötas i hemmet via en digital plattform där olika sensorer och instrument kan kopplas på.

Kroppsnära sensorer och personliga data kommer att kunna tas emot och hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Redan idag finns vårdkompetensen på Kry som kan hjälpa patienten att tolka resultaten.

Personlig rådgivning och proaktivitet

Kry ser också att vården kommer att bli mer förebyggande. En stor del av vårdinsatsen kommer att handla om proaktivitet som exempelvis kostråd.

Till skillnad från generella råd, tror bolaget att personliga och detaljerade råd som utgår från dig som individ kommer att ge större gehör och effekt.

Sverige har kommit långt

Krys bild är att Sverige ligger väldigt långt fram. I Storbritannien sker ungefär lika många vårdmöten som i Sverige, men givet skillnaden på marknadsstorlek har vi kommit mycket långt här.

Ett skäl till att Sverige ligger i framkant är att vi kommit relativt långt i digitaliseringen. Bland annat finns möjlighet att göra journalanteckningar digitalt mellan vårdgivare och det finns generellt ett bra stöd i infrastrukturen.

Sverige har även e-recept och BankID vilket underlättar för digitala vårdgivare. Det uppskattas att Sverige har den största penetrationen av den här sortens vård i världen.

Eftersom tjänsten är geografiskt obunden menar man att det är möjligt att samla specialister på ett helt annat sätt än hos traditionella vårdgivare. Patienter kan få en betydligt större tillgång till barnspecialister, psykologer och läkare som kan just ditt språk. Exempelvis kan appen ser vilket språk du har i din telefon och se till att du får en läkare som talar samma språk.

Nuläge

Svensk vård är i inledningen av ett stort skifte. Detta sker inom två områden. Det ena området är det som rör vårdpersonal och interna system. Det andra är det externa som har en direkt påverkan på patienterna.

Nya interna system

Den digitala arbetsmiljön för vårdpersonal förändras kraftigt i hela landet. 13 av 21 landsting kommer helt byta ut sin tekniska grundplattform, varav Stockholm är ett av landstingen.

En modern teknisk plattform har en helt annan logik än tidigare system och kommer att påverka hur information används. Systemen är modulbaserade och öppna vilket ger en ökad förmåga att både lägga till och ta bort nya funktioner i takt med att teknik och vårdbehoven utvecklas.

En ny underliggande datastruktur, som inte är kopplat mot gränssnitt, kommer att skapas. Det här innebär en flexibel plattform som gör det möjligt att bygga nya intelligenta beslutsstöd och efterhand lägga till nya moduler för en viss typ av sjukvård.

Centralt är också att de nya systemen är gjorda för att utbyta data, inte enbart lagra den. Det finns en stor begränsning i de system som används idag eftersom det är svårt att integrera dem med andra vårdsystem och bygga nya applikationer.

Öppenhet är en viktig aspekt som de nya systemen kommer att adressera. Idag är det mycket svårt för entreprenörer att ta fram nya tjänster kopplade mot data som finns i vårdsystemen. Om det kan göras krävs mycket handpåläggning. Moderna och öppna vårdsystem kommer att adressera detta och öppna upp nya marknader för entreprenörer inom vårdsektorn.

På två till tre års sikt kommer nya system vara implementerade och rådata vara tillgängliga. Som exempel genomför Stockholms läns landsting upphandling 2019 och införande planeras ske 2020-2021.

Införandet kommer att både skapa affärsmöjligheter och möjlighet för patienter att få bättre kontroll över sina data. Det ger också förutsättningar för bättre forskning och bättre allmän tillgänglighet för data. De nya systemen är den största förändringen kopplat mot vårdpersonal.

Mobilt arbetssätt

Det finns ett flertal delmål vad gäller de nya systemen. Ett centralt mål är möjligheten att jobba mer mobilt. Dagens it-system inom vården är inte bara gamla, de är byggda för att personalen ska jobba med dem stationärt.

Mobilitet är viktigt ur flera aspekter. Det gör det möjligt att dokumentera på plats nära patienten och ökar möjligheten att fånga in data automatiskt. Exempel på automatiska data är Parkinson- och diabetespatienter som har enheter som löpande skickar data in i systemen.

Det dröjer flera år innan de nya systemen är på plats, men det innebär inte att vi nu är inne i en period där utvecklingen avstannat. Landstingen prioritera utvecklingsprojekt som fostrar nya beteenden som att jobba mobilt och öppna möjligheterna att ta emot data på ett annat sätt. Dock finns idag tydliga begränsningar.

Intelligenta beslutsstöd

Ytterligare ett delmål som påverkar personalen i hög utsträckning är intelligenta beslutsstöd baserade på artificiell intelligens. Beslutsstöden kommer inte att ersätta läkare eller sjuksköterska, men sätter kraftfulla verktyg i händerna på dem.

Idag finns testverksamhet på Nya Karolinska där artificiell intelligens används för avancerad bildtolkning samt beslutsstöd som genomför textanalys av stora datamängder. Testverksamhetens utvärdering ligger till grund för hur tekniken kan användas framgent. Det görs också testkörning av olika system för att utvärdera hur de ska passas in i olika vårdsystem och tekniska miljöer framöver.

Det område där artificiell intelligens främst används idag är inom bildanalys. Operativt finns detta redan på plats bland annat på Danderyds sjukhus, men på två till tre års sikt kommer tekniken att användas i större skala.

Kostnad för artificiell intelligens

IBM Watson är det system för artificiell intelligens som är mest omtalat. En testinstallation kostar idag cirka två miljoner kronor. Bildanalysdelen kostar ett par hundra tusen kronor för själva mjukvaran. Sjukhusen kan använda befintlig apparatur och koppla ihop med nya

analysmetoder som möjliggörs av artificiell intelligens. Detta gör också att implementationen kan vara relativt snabb eftersom befintligt hårdvara utnyttjas.

Medicinteknik

Utvecklingstakten inom medicinteknik är hög. Den övergripande trenden är att teknisk utrustning går från att vara en enskild apparat till en uppkopplad enhet som är en del av it- miljön och skickar data in i vårdsystemen.

3d-skrivare i vården

Idag går det att göra en 3d-röntgen av ditt knä där du i realtid ser hur knäleden rör sig vilket underlättar diagnostik. Denna 3d-röntgen kan även användas till att skriva ut en 3d-prototyp.

På Södertälje sjukhus finns ett 3d-skrivarlabb där det till exempel går att skriva ut skallben baserat på verkliga data, se vad som är intryckt och använda modellen för att öva på inför den verkliga operationen. Det här förbättrar chanserna att genomföra en lyckad operation dramatiskt. Det minskar också infektionsrisk och komplikationer eftersom operationstiden förkortas.

På spädbarn är det möjligt att skriva ut en modell av hjärtat i 3d och undersöka eventuella missbildningar. Med hjälp av modellen går det sedan att förbereda operationen på bästa sätt genom att i förhand i detalj planera hur ett ingrepp ska gå till och förbereda materialet.

Tekniken används både för undervisning och förberedelser inför operation och redan nu finns ett antal fall där felaktig behandling kunnat undvikas tack vare modellerna. Precis som inom medicintekniken överlag faller priset på avancerade 3d-utskrifter hela tiden.

Augmented Reality

Augmented Reality (AR), eller förstärkt verklighet på svenska, används redan av kirurger på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna vid ryggradsoperationer.

Inne i operationssalen, när patienten är på plats, tas både 2d- och 3d-röntgenbilder med hjälp av en stor C-formad arm som kan röra sig runt patienten. Bilderna visas på en stor skärm intill operationsbordet, där röntgenbilder av skelettet sammanfogas med videobilder av operationsområdet. Det här ökar säkerheten och precisionen i ingreppen markant.

Elektroniska piller

Det första godkända elektroniska pillret kom redan 2012, en sensor en kvadratmillimeter i storlek som skickar en signal till en liten plåster som bärs på kroppen och sedan skickar data vidare till mobiltelefonen.

Sensorn samlar information om hur patienten svarar på ett läkemedel, övervakar kroppstemperatur, hjärtfrekvens och andra indikatorer. Data skickas regelbundet vidare till en vårdgivare som även kan övervaka vad en person äter.

För patienter med kroniska sjukdomar och äldre möjliggör den här tekniken avsevärda förbättringar: automatiska påminnelser att ta olika mediciner, förmågan att mäta direkt hur en person reagerar på viss medicinering och skapa en omedelbar digital återkopplingsslinga med vårdgivaren. Vård som är personlig och datadriven.

Odlade organ

Nya organ kan odlas fram för att ersätta patienternas gamla eller sjuka med hjälp av syntetiska material eller en persons egna celler. Till en början begränsar prisnivån användningen, men ny teknik möjliggör framställning som är mer kostnadseffektiv. Syntetiska hudtransplantat, som finns idag, kommer att ge plats för transplantat gjorda av patientens egna celler.

Vårdpersonalens inställning

Tidigare fanns mycket motsträvighet och konservatism hos vårdpersonalen, men nu finns indikationer på att detta har ändrats.

Nu finns ett slutdatum för dagens åldrade vårdsystem, som på många håll skapar frustration, och allt fler system som fungerar förhållandevis effektivt. En viktig faktor är också att personalen nu är med och påverkar upphandlingarna. Exempelvis är 140-150 personer ur vårdpersonalen med i Stockholms läns landstings upphandlingsprocess.

Idag inventeras även behoven mer, där tidigare upphandlingar handlade mer om att sätta it- personal och jurister på att ersätta befintliga system.

Ett område där ett skifte i inställning skett är digitala vårdbesök. Personal som själva provat har en betydligt positivare inställning till denna typ av vårdmöte.

En underliggande faktor är också att samhällets acceptans och vana med ny teknik förbättrats i och med den breda användningen av smarta mobiltelefoner och surfplattor.

Patientsidan

Den största förändringen som nu sker utifrån patientens perspektiv är digitala vårdmöten.

Detta innebär att patienten kan möta läkare eller sjuksköterska i en app installerad på en smart mobiltelefon, surfplatta eller dator oberoende av var han eller hon befinner sig geografiskt.

Detta ändrar i grunden definitionen av vad ett läkarbesök eller en vårdkontakt är. Det är också ett exempel på när digitaliseringen ändrar grundläggande beteenden, hur medborgarna planerar sin vardag och arbetsliv. Denna fundamentala förändring kommer att ändra hela vårdens utbud relativt snabbt.

De digitala vårdbesöken sker via video eller säker chat på patientens mobiltelefon, surfplatta eller dator. För att möjliggöra detta har ett flertal formella hinder tagits bort. Men arbete återstår, en ny modell måste skapas som gör det digitala det normala.

Det återstår också arbete som går igenom ersättningsmodeller och omdefinierar vad ett vårdbesök och en vårdgivare är. Ingetdera är längre nödvändigtvis en fysisk plats eller person.

Stockholms läns landsting har under första kvartalet 2018 lanserat flera funktioner kopplade mot 1177.se. Bland annat tjänsten “Alltid Öppet” för digitala vårdbesök och bokning av fysiska besök .

Redan idag används tekniken i viss mån för återbesök. Exempelvis kan vissa sjukhus erbjuda möjligheten för hjärtpatienter att slippa åka tillbaks in till sjukhuset för återbesöket, istället kan det ske via på distans via dator, mobiltelefon eller surfplatta. Utfallet har varit mycket positivt hos patienterna.

Specialistmottagningar utnyttjar också tekniken. Exempelvis på Karolinska där patienter med Cystisk Fibros, som är infektionskänsliga, kan ha vårdmöten på distans.

Digitala vårdbesök i siffror

Sverige ligger långt fram vad gäller digitala vårdbesök. I december 2017 var antalet digitala vårdbesök 11000 stycken i Stockholms län, i början av året var det 4000. De digitala vårdbesöken sker främst hos aktörerna Kry och MinDoktor.

Detta kan jämföras med 1177.se som har 16000 personer som loggar in per dag från Stockholm. Antalet inloggningar ökar kraftigt.

Digitala vårdmöten med läkare

I framtidens vårdmöten kommer patienten i första hand att interagera med läkare digitalt. Utöver aktörer som Kry och MinDoktor bedriver Capio testverksamhet med tjänsten Capio Go. Capio har kommit en bit på vägen och hanterar relativt stora volymer patienter. På 12-18 månaders sikt beräknas det finnas utprövade metoder.

Stockholms läns landsting följer utvecklingen och planerar en upprustning av 1177 där det bland annat kommer bli möjligt att skicka in bilder för att ställa diagnoser digitalt.

Diagnostisering på apoteket

Kry har idag ett samarbete med Lloyds Apotek, där provtagning kan se på vissa apotek. Enligt planen kommer detta att rullas ut till samtliga Lloyds Apotek i landet och blir då ett alternativt sätt att lämna prover. Kunderna slipper söka till sig en vårdcentral och köa.

Proverna kommer in digitalt och det finns möjlighet att få ut receptbelagda läkemedel direkt. Ledtiden förkortas väsentligt.

Framtidens vård

Vården står inför ett massivt skifte där flera starka faktorer samspelar drivna av digitalisering. Framtidens patienter kommer att kunna vara betydligt mer självständiga. Vården finns där och när patienten behöver den baserat på preferens. Breddningen av vården kommer att skapa oerhört mycket större kontaktytor mellan patient och vårdgivare.

Den osynliga tekniken, sensorer inbyggda i kläder och inopererade i patienterna kommer konstant att leverera data till kraftfulla artificiella intelligenser som tolkar och agerar på data. Inom äldreomsorgen kommer smarta sensorer och robotar hjälpa patienter i vardagen och göra det möjligt att i betydligt större utsträckning leva rörligt och i hemmet. Ständigt fallande priser på teknik och sensorer driver på utvecklingen och kommer att hjälpa patienter med medicinering, diagnostisering och varningssystem.

Detta kommer att leda till att patienter inte blir och känner sig som en belastning för vården, men samtidigt få effektiv vård med hjälp av tekniken. Vården flyttar med dig där du vill vara. I sommarstugan, båten och i din ficka.

Vården 2030

Vården 2030 kommer att baseras på teknik vi redan ser idag, men än så länge enbart har i väldigt liten skala. En stor del av specialistvården kommer att koncentreras och hanteras på distans. Exempelvis förs de bästa kirurgerna ihop på samma ställe för att de ska få maximalt utbyte av varandra. Denna utveckling har redan startat. Operationer sker på distans via robotar och 5G-nät med väldigt låga latenser vilket möjliggör hög precision även över stora avstånd.

I förlängningen kommer AI och robotar att genomföra operationer på egen hand med en precision långt utöver mänsklig förmåga. 5G-nätets utbyggnad gör det även möjligt att rapportera data över stora avstånd i realtid på ett sätt som idag inte är möjligt. Samhället i stort gör stora besparingar genom att nästan alla vårdmöten sker digitalt. AI kommer alltid att användas av vårdpersonal för beslutsstöd, kanske kommer detta till och med bli lagstadgat.

Alla läkare, främst inom primärvård, skulle då rutinmässigt konsultera ett digitalt beslutsstöd innan beslut fattas för behandling där allt synkas i realtid med internationella kvalitetsregister och riktlinjer. Det här kommer att eliminera risken för att behandlingen blir lite av ett lotteri och patienten riskerar att träffa en läkare med bristfällig kunskap inom ett område.

Tekniken används till att höja snittnivån och öka jämlikheten. Patienten får alltid vård baserat på de senaste internationella riktlinjerna. Sensorer, implantat och intelligenta piller kommer att vara lika tillgängliga som vitaminer och kosttillskott är idag.

Inuti farfars titanhöft finns en krets som både fungerar som en stegräknare och övervakar insulinnivån för att kontrollera de tidiga stadierna av diabetes. Den kan till och med utlösa ett automatiskt telefonsamtal till en nödkontakt om han tar ett särskilt hårt fall och behöver hjälp.

Näsimplantat kommer att varna dig för luftburna toxiner och tidiga tecken på förkylning. Drönare kommer att användas för snabba leveranser av läkemedel och diagnostisk utrustning till hemmen.

Nya organ odlas fram för att ersätta patienternas gamla eller sjuka med hjälp av syntetiska material eller en persons egna celler. En stor del av medicineringen är personlig och baserad på patientens DNA. Diagnostisering sker löpande med hjälp av sensorer och labbutrustning tillgänglig i hemmet eller på apotek.

Utvecklingsländer

Människor i utvecklingsländer, med en uppkoppling och tillgång till den virtuella världen, kommer att kunna förbättra sin livskvalitet dramatiskt.

Trots att deras fysiska miljö har brist på tillgängliga vaccin och läkemedel, trasiga hälso- och sjukvårdssystem, konflikter och andra exogena faktorer, kommer många viktiga vinster inom vården att drivas av innovativa användningar av mobiltelefoner.

Till stor del sker detta genom individer och andra icke-statliga aktörer som utnyttjar möjligheten att driva förändring i ett annars stagnerat system. Vi ser redan att detta händer.

I hela utvecklingsvärlden används mobiltelefoner som verktyg för att koppla ihop patienter med läkare, övervaka läkemedelsfördelning och öka tillgången till hälsokliniker.

Till största del drivs den här utvecklingen av start-ups, ideella organisationer och entreprenörer som löser svåra problem med tekniska lösningar.

Mobiltelefoner används för att spåra försändelser av mediciner och verifiera deras äkthet, att dela grundläggande hälsoinformation som inte är tillgänglig lokalt, att skicka påminnelser om medicinering till patienter och att samla in uppgifter om hälsoindikatorer.

De centrala problemen inom vården på fattiga platser, som underbemannade kliniker, patienter på avlägsna platser, för få mediciner eller ineffektiv distribution av dem och felaktig information om vacciner och sjukdomsförebyggande, kommer alla att hitta åtminstone delvisa lösningar tack vare uppkoppling, mobiltelefoner med hälsoappar och sensorer.

Slutsats: Det här behöver göras

För att patienterna ska få maximal nytta av digitaliseringen och skattebetalarna bästa möjliga vård per skattekrona krävs en mängd åtgärder.

Så fort tekniken finns och är tillräckligt billig ska den kunna användas för att ge medborgarna bästa möjliga vård. Idag finns regelverk och byråkrati som hindrar digitalisering och nytänkande inom vårdsektorn.

På relativt kort tid så har vården blivit konkurrensutsatt och patienternas och konsumenternas makt har ökat. Det här är någonting helt nytt inom den svenska vårdsektorn och drivs i första hand på av digitala vårdgivare. Nu är det möjligt att få en drop-in-tid hos en läkare på några minuter via en app och kunderna kan helt plötsligt rösta med fötterna. Det här tvingar den traditionella vården att förändras.

Ställ högre krav på digitalisering av vårdgivarna

Det måste ställas ökade krav på att vårdgivarna ska tillhandahålla digitala tjänster. Stockholms läns landsting håller på att införa appen “Alltid öppet” och det kommer att ställas krav på att alla vårdcentraler ansluter sig och erbjuder 50 procent av alla sina tider till appen under 2018. Detta är ett sätt att driva digitalisering även på vårdcentralen, men mer behövs.

Stora investeringar måste göras hos de traditionella vårdgivarna. Många vårdgivare har idag åldrade system som måste fasas ut för att ersättas av moderna it-system som gör data lättillgängligt och inte inlåst i silos.

Utbilda och kommunicera

Det krävs en hel del utbildningsinsatser och satsning på digital kompetens. Vårdpersonal jobbar inte sällan med system byggda på 90-talet och behöver lära sig nya metoder och arbetssätt som möjliggörs av modern teknik.

Det finns skepsis kring digitalisering och de förändringar som är nödvändiga för att utveckla vården i Sverige. Därför krävs kommunikation som bland annat visar hur digitala tjänster kan fånga upp mindre allvarliga åkommor så att läkarna kan lägga mer tid på svårt sjuka patienter och själva mötet med patienten.

Kompetensen att upphandla digitala vårdtjänster måste höjas väsentligt. Upphandlingarna behöver också konsolideras. Idag finns 290 kommuner, alla med sina egna makthavare som ska beställa. Konsolidering av upphandlingarna skapar också ökad kunskap och underlättar nya sätt att jobba på.

Använd data för att bygga kvalitet i vården

Ökade datamängder gör det möjligt att skapa en datadriven vård. Detta skulle innebära att vårdbeslut alltid fattas på god faktagrund och skapar en mer jämställd vård där patienten inte är beroende av en individuell läkares kunskapsnivå.

Nationella och internationella kunskapsdatabaser där läkaren assisteras av AI för beslutsstöd kan innebära en avsevärd kvalitetshöjning och kvalitetssäkring av vården. Hur ett sådant system utformas och används bör utredas snarast.

Ge patienten kontroll över sitt data

Idag kan patientdata vara utspridd på många olika instanser och ha många olika ägare. Utvecklingen måste drivas mot att patienten själv kontrollerar sitt data under säkra och ordnade former. Det finns även ett behov av att bygga in dataintegritet i strukturerna.

Målsättningen bör vara att patienten låser upp data för vårdgivaren vid varje enskilt tillfälle via signering där vårdgivarens tillgång till data försvinner efter en viss period.

Vi behöver en centraliserad svensk datalösning som lagrar våra data efter svenska mått. Idag fungerar detta ineffektivt eftersom data är inlåst i silos hos vårdgivare, leverantörer av mobiltelefoner eller träningsarmband och vare sig rent tekniskt eller formellt kan eller får utbyta information med varandra.

Den enda vägen att bryta dessa silos och ge en helhetsbild är att patienten själv kontrollerar alla data. Vilken hårdvara som används vid insamlingen, Apple, Samsung eller något annat, är irrelevant och datakontrollen bör ligga hos medborgaren med staten som garant för säkerheten. Det ger både ett skalbart system och löser en hel del juridiska problem om patienten har kontroll över sina data och själv kan välja att dela med sig av det.

Carechain är en molntjänst baserad på blockchain som har potential att lösa den här problematiken. Systemet gör det möjligt att säkra data som kommer från olika sensorer och garanterar integritet och att data överförts säkert. Genom Carechain blir det möjligt att

överföra data hela vägen från sensor till läkare på ett säkert sätt och patienten kan hela tiden följa och kontrollera hur dennes data används. EU:s regelverk för datalagring GDPR skapar också incitament för patientens kontroll av sitt vårddata. Regelverket stipulerar att alla medborgare ska ha inflytande av sina data och få dem raderade om de vill.

Skapa ett virtuellt landsting

Digitala vårdgivare lägger idag mycket kraft på administration och byråkrati av olika landsting, strukturen hämmar utvecklingen i Sverige. Bland annat sker fakturering på olika sätt till landstingen som har olika policys. En intressant väg framåt är att skapa ett virtuellt landsting ovanpå de andra som hanterar det digitala och regionalt obundna. En förebild är hur svenska kyrkan organiserar sina församlingar, där nästan alla församlas territoriellt utom Tyska kyrkan i Gamla stan som är icke territoriell.

Istället för att gå igenom den omfattande process som krävs för att slå ihop alla landsting föreslås alltså att skapa ett mellanskikt för entreprenörer och andra vårdgivare. Ett slags landstings-hack.

Basera vården på öppna standarder och agilt arbetssätt

En av de största bristerna inom vården är begränsade möjligheter att utbyta data. Ett formellt standardiseringsarbete behöver drivas, mot öppna standarder för data och gemensam lagstiftning, helst på Europeisk nivå och helst genom standardiseringsorganisationer som SIS eller ISO. Det räcker vare sig med branschstandard eller de facto-standard som exempelvis IBM kan driva idag. Det typen av standarder riskerar att driva bort små entreprenörer på grund av höga initialkostnader.

Idag finns mycket små möjligheter att utbyta information mellan journalsystem och många system är bristfälliga. En större bredd av vårdgivare behöver få digitalt stöd för att se kompletta journaler på ett säkert och reglerat sätt.

Standarder behövs tas fram både vad gäller dataformat och vilka processer som ska följas. Det behövs även standarder för exempelvis hur blodtryck mäts, så att data från olika typer av hårdvara och appar är jämförbara.

Även om politiken ofta vill väl så finns det ofta ett stort kontrollbehov, vilket leder till kontroll av system och upphandlingar. Alla ska in i fållan. För att få full potential krävs istället öppna gränssnitt som öppnar upp marknaden för många aktörer. Historiskt har det inom vården byggts stora system som tar 8-10 år att bygga. Det sortens tröga och stora projekt måste förpassas till historien och ersättas av ett agilt arbetssätt som istället gör små inkrementella förbättringar kontinuerligt.

Ta bort upphandlade monopolaktörer

Idag finns en risk med upphandlade monopolaktörer, som exempelvis Inera, som har kontroll över grundläggande data. Inera gör nationell patientöversikt, vilket är det mest kompetenta verktyget för att få tillgång till patienters vårdhistorik. Många aktörer delar med sig av sina journaler men uppger att det tog lång tid innan de fick tillgång. Inera fungerar som grindvakt, risken är dock att mindre aktörer inte har kapital och uthållighet att förverkliga projekt när det kan ta flera månader innan data blir tillgängliga.

Upphandlade monopolaktörer måste bort ur systemet och ersättas med policys och upphandlingar som präglas av öppenhet och tillgängliga data.

Gör en regulatorisk översyn

Från politiskt håll krävs en fullständig regulatorisk översyn av vården. Idag finns en mängd bromsklossar för att utvecklingen ska kunna ta fart på allvar. Bland annat krävs en översyn av Datainspektionens regler för hur data får användas. Idag får inte den offentliga vården dela data med den privata vården vilket måste åtgärdas.

Inför bättre kontroll av vårdgivare

En bredare vård med betydligt fler aktörer och kontaktytor kräver bättre kontroll. Risker med felaktiga och icke vetenskapliga behandlingar är påtagliga och måste regleras av lämpliga myndigheter.

Sluta se e-hälsa som en egen vårdkategori

Det finns ett behov av att kategorisera vården som riskerar att hämma nya vårdgivare. Idag används benämningen e-hälsa för digitala vårdgivare, men det är i själva verket sjukvård. Det finns en risk i att det byggs ramverk och lagstiftning kring e-hälsa som gör att aktörerna sitter fast i en viss kategorisering när de vill växa framåt.

Digitala vårdgivare ser inte sig själva som e-hälsoleverantörer utan vårdgivare som använder digital teknik. Framåt måste det finnas möjligheter för digitala aktörer att även bli fysiska.

Intervjupersoner

Henrik Ahlén, eHealth Advisor & Strategist, Alfa Bravo AB

Hannes Sjöblad, Chief Disruption Officer, Epicenter Stockholm

Samuel Danofsky, Head of Communications, Kry

Andreas Mattsson, VP Engineering, Kry

Joachim Hedenius, Co-founder & CTO, Kry

Daniel Forslund, Innovationslandstingsråd, Stockholms Läns Landsting

Källförteckning

Digitala stöd före-under-efter ett vårdbesök: http://alfabravo.com/2016/02/vardbesok/

Förstärkt verklighet visar kirurgen vägen: https://www.nyteknik.se/digitalisering/forstarkt-verklighet-visar-kirurgen-vagen-6848694

Maskininlärningskompetens inom hälsa idag: https://www.techemergence.com/machine-learning-medical-diagnostics-4-current- applications/

SKL - Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen: https://skl.se/download/18.a827c16146db10f89acf057/1405502427086/skl- rekryteringsutmaningar-vardochomsorg.pdf

The New Digital Age: Transforming Nations, Businesses, and Our Lives: https://www.amazon.com/New-Digital-Age-Transforming-Businesses-ebook/dp/ B00ALBR2N6

Transforming Health in the Fourth Industrial Revolution: https://www.weforum.org/events/world-economic-forum-annual-meeting-2018/sessions/ transforming-health-in-the-fourth-industrial-revolution

Vad vi kan lära oss om e-hälsa av Estland: https://ehalsomyndigheten.solidtango.com/video/11-40-vad-kan-vi-lara-oss-om-e-halsa-av-estland

While the United States is focused on reining in costs, Chinese tech firms are looking to build the hospital of the future using artificial intelligence: https://www.nytimes.com/2018/01/31/technology/amazon-china-health-care-ai.html

Magnus Aschan
138 dagar sedan

Magnus Aschan är journalist och skribent med över 20 års erfarenhet av it-branschen.

Han har tidigare varit chefredaktör för TechWorld och Computer Sweden, nyhetsredaktör på den klassiska datortidningen MikroDatorn samt arbetat som it-chef och systemutvecklare.

Magnus har en filosofie kandidatexamen med engelska som huvudämne.

Sedan 2016 leder han Teknikministeriet.