WIP-artikel #6 - Wrights lag är det bästa sättet att se in i framtiden

Att förstå framtiden är den mest värdefulla kunskap som finns. Moores lag har varit herre på täppan som med sin exponentiella tillväxt inte bara visat sig vara en bra spåkula för processorkapacitet i datorer, utan också många andra tekniker. Men det finns en annan lag med ännu högre träffsäkerhet som kan lära oss mycket om framtiden, inte minst för elbilar.

Vi har många lagar för att förstå framtiden. Några lagar är det ju egentligen inte, snarare tumregler, men kallas så.

Den mest kända är Moores lag, myntad 1965 i tidningen Electronics. Gordon Moore tittade på antalet transistorer på de kretsar de tillverkade på Fairchild Semiconductors och noterade att de hade dubblat i antal varje år. En enda transistor 1959 hade blivit 64 stycken år 1965. Hans förutsägelse var att denna exponentiella utveckling skulle fortsätta i minst tio år. Kanske inte dubblas varje år, utan lite mer sällan. Sedan 1971 har det dubblats vartannat år. Antalet transistorer på en krets är nu 19,2 miljarder.

Hade du förstått Moores lag hade du kunnat förutspå framtiden

Moores artikel, med den festliga rubriken Cramming more components onto integrated circuits har blivit världsberömd, eftersom den stämt så väl. Om du hade läst Moores artikel 1965 och verkligen förstått vad det innebar och agerat och investerat därefter hade du varit världens rikaste person. Allt digitalt vi har runt omkring oss är möjligt tack vare denna utveckling. Konsumentelektronik, superdatorer, hemma-PC:n, mobiltelefoner, internet, smartphones, big data, augmented reality, drönare och virtual reality. Genom att förstå Moores lag kan man inte förutse exakt vilka prylar som kommer slå igenom, men man kan förstå vad som är möjligt att uppnå.

En ny sheriff, med en ny lag

Moores lag har dessutom visat sig vara en bra tumregel även för andra tekniker än kretsar. Men nu finns det en ny sheriff i stan, och han följer en annan lag: Wrights lag.

Moores lag fokuserar på tiden medan Wrights lag istället på antalet enheter som produceras. För varje ackumulerad dubbling av produktionen, sjunker kostnaden med en viss procent. I tumregeln är det 20 procent.

Ny tumregel: 20% minskning vid dubblad ackumulerad produktion

Om vi hittills producerat 1000 stycken av en produkt, så sjunker kostnaden med 20 procent  när produktionen har nått 2000 stycken. Ytterligare 20 procent vid 4000, ytterligare 20 procent vid 8000 och så vidare. Om kostnaden att producera 1000 stycken är 100 kronor, så blir kostnaden för produkt nummer 2000 80 kronor. För nummer 4000 blir kostnaden 64 kronor och för nummer 8000 51 kronor. Tre dubblingar halverar nästan kostnaden.

Forskare vid MIT har testat flera av dessa lagar mot varandra. De gick igenom historiska data för 62 olika tekniker och kom fram till att Wrights lag hamnar närmast sanningen, tätt följt av Moores lag.

Wrights lag har sitt ursprung ur flygplanstillverkning

Wright’s lag har sitt ursprung i en observation från Theodore P. Wright, en flygplansingenjör som noterade att för varje ackumulerad dubbling av tillverkningen av flygplan minskade kostnaderna med cirka 20 procent. Det kallas också Learning Curve eller Experience Curve.

Vilken procent det är varierar mellan bransch och produkt, men poängen är att det håller sig hyfsat konstant över tid. Därför kan man använda det som en tumregel för att kika in i framtiden.

Wrights lag för bilindustrin

I bilindustrin är minskningen ungefär 15 procent för varje ackumulerad dubbling av produktionen. Det känns inte som att detta gäller längre, för priserna på bilar sjunker inte, men det beror på att det handlar om en ackumulerad dubbling av produktionen. Eftersom bilbranschen funnits i över hundra år och producerat väldigt många bilar under den tiden så tar varje dubbling flera år. Just nu är det cirka 29 år till nästa dubbling, med nuvarande årstakt på 90 miljoner bilar.

Elmotorn och batterier förändrar Wrights lag för bilindustrin

Det som kan hända är att en central del i tekniken förändras. Istället för en förbränningsmotor får vi en elmotor och Wrights lag påbörjar en ny kurva.

Hittills har det bara producerats totalt cirka 3,5 miljoner elbilar, jämfört med 2,5 miljarder bilar med förbränningsmotor. Vi kommer därför att kunna se en snabb kostnadsminskning när produktionen av elbilar ökar kraftigt de närmaste åren.

Enligt beräkningar från ARK Invest kommer kostnaden för en genomsnittlig fossilbil att minska 0,5 procent per år medan kostnaden för elbilar minska med 12 procent per år.

Den bäst säljande elbilen i världen just nu, Teslas Model 3, kostar i Sverige i sitt billigaste utförande 550 000 kronor (med klimatbonus, 490 000 kronor.) Inom tre-fyra år kommer sannolikt den vara billigare än motsvarande fossilbil. Inte bara att den är billigare i månadskostnad, där man för en elbil får räkna med lägre servicekostnad och såklart ingen bensin, utan också billigare att köpa.

Hur mycket av kostnadsminskningen i tillverkningen som översätts i minskat konsumentpris är lite osäkert, en del kan gå till bättre kapacitet i batteriet, mer avancerade självkörande funktioner, investeringar i laddinfrastrukur, ökad vinst eller annat som förbättrar bilen. Oavsett så kommer elbilar på allvar börja konkurrera ut fossilbilar inom några få år. 

Inga nya fossilbilar 2030?

Därför tror jag att det är sannolikt att vi i slutet av 2020-talet knappt kommer att se någon nyförsäljning alls av fossilbilar. Det kommer helt enkelt vara ekonomiskt vansinne att köpa en bensinbil.

Men man ska vara lite försiktig med långa förutsägelser. Ny tekniker kommer in från sidan och skapar en ny inriktning. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterat på den senaste utveckling. Vilken tur då att ni är WIP. Det är ju precis vad vi gör här.

Mathias Sundin
167 dagar sedan

Mathias Sundin är arbetande ordförande och medgrundare till stiftelsen Warp Institute. Föreläsare, tidigare riksdagsledamot och bokmal.